- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
103

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julbocken och hans historia av Hilding Celander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Julbocken och band hidtoria

Julbock från Uppland

de ropar: »Skatt! Skatt!» Sedan super man upp de
insamlade pengarna tillsammans. — Hela den
senare delen av denna dalmatiska julsed är så lik den
svenska julsedens kringvandring med julbocken, som
det gärna är möjligt. Och det lider efter min mening
knappast något tvivel, att här i Norden upptåget en
gång också har b ö r j a t på liknande sätt. Det hela —
festmåltiden, inklädseln i det slaktade djurets skinn,
kringvandringen med gåvoinsamling och det
avslutande gemensamma dryckesgillet — hör helt säkert,
i Norden — som julbocksupptåg — likaväl som på
Balkanhalvön, till kvarlevorna av en uråldrig och
primitiv religiös kult. Så mycket torde under alla
förhållanden stå fast.

Att med någon säkerhet utreda den
religionshistoriska innebörden av dessa forntida bock-»offer»
och därtill anknutna riter, är däremot sä mycket
vanskligare. Här erbjuder sig flera möjligheter, den
ena ungefär lika sannolik som den andra. Och
underligt skulle det vara, om inte under tidernas lopp
skilda element har sammansmälts med varandra.

Ett sådant inslag torde vi ha rätt att se i de
åkerbruksriter, dit vi hänvisas av så många drag vid den
nutida folksedens julbockar.

Förbindelsen mellan skördens eller tröskningens
magiska bruk och å andra sidan det rituella dödandet
av en bock eller get och inklädseln i dess skinn, kan
ha tett sig på många olika sätt, som den nyare tidens
agrariska folksed ger rikliga anvisningar om. Endast
ett exempel, från Mannhardts samlingar. I
Dau-phiné smyckar man vid slutet av skörden en levande
get med blommor och band, och låter den springa
ut på skördefältet. Skördefolket springer efter den
och söker infånga den, och sedan detta skett, skär
husbonden huvudet av geten. Av köttet tillredes den
gemensamma festmåltiden; en del av det gömmes
dock till nästa skörd. Av getskinnet gör man redan
samma dag en liten kappa, som husbonden alltid
måste bära om skördetiden, vid dåligt väder. Om
någon av skördefolket får ont i korsryggen under
arbetet (såsom ofta händer) får han bära getskinnet
i stället för husbonden.

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:32:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free