- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
115

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsarbetet i de nordiska länderna av Rutger Sernander - Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na Lur skyddsarbetet i de nordiska länderna

Silkeborg Søerne

eningen tvungen anmäla »Egne, hvor Kæmpehøjenes
Antal er halveret blot i den sidste Menneskealder».
Föreningen har med stor energi gripit sig an med
värnet av dessa sina stolta minnen. Det fullständigt
upprörande bildmaterial beträffande gravhögarnas
skändning, av vilket årsskrifterna flöda, har skapat
en allvarlig självbesinning i vida kretsar. Bilder
sådana som »Langdysse ved Slangerup huggen til
Skærver» och »Mellem 4 meget store Gravhøje har
man anlagt en Fabrik, der av Højenes Sand
fremstiller Cementsten» inpränta sig i det allmänna
medvetandet.

I samband härmed står årsskriftens aldrig
slappnande agitation, i vilken avskräckande foton spela
huvudrollen, mot de naturen förolämpande skyltarna,
»Friluftsreklamen»; en rörelse, föredömlig i en strid,
som hela Norden borde utkämpa mot denna vandalism.

Vid en av de många författarna i årsskriften vilja
vi uppehålla oss på grund av hans ovärderliga
insatser i hela det nordiska naturskyddet. Det är den
frejdade botanisten professor C. Raunkiar. Resolut
överför denne striden om och för Danmarks natur
på förstörarnas egen mark. Låt oss, säger han, om
uppoffrandet av en naturtyp, vilken alla ge ett högt
värde ur skönhetskänslans, traditionens och
forskningens synpunkter, skapar ett rationellt ekonomiskt
värde, göra denna uppoffring. Men med en viktig
inskränkning, framlägg bevis för att verkligen den
ekonomiska vinsten är säker. Det är detta, som
Raunkicer för en rad fundamentala omändringar av

ningsfullt illustrationerna konsekvent på sidornas
övre del. Kräset tagna foton omväxla med talande
kartskisser och små förtjusande pennteckningar,
framförallt hämtade från sjöfågelvärlden, av sådana
konstnärer som Johannes Larsen, Sigvart Werner
m. fi.

Uppsatserna äro i allmänhet kortare, men också
flera än i Sveriges Natur. Ämnesvalet är besläktat,
men man lägger snart märke till de specifikt danska
dragen. Bl. a. i att företeelser, som man i Norden
för övrigt ännu aldrig behövt tänka på som
skyddsobjekt, t. ex. markblock och stenmurar, ej sällan
måste på Danmarks intensivt uppodlade jord fordras
som sådana. Och än grundväsentligare skillnad
möter, och detta gäller hela det danska
naturskyddsväsendet i jämförelse med det fennoskandiska, då
man söker tränga in i själva intressesfärens art och
väsen. Man blir slagen av, huru i alldeles
övervägande grad de rent naturvetenskapliga ärendena stå
tillbaka för de social-estetiska, kulturhistoriska och
arkeologiska.

Detta om arkeologien är ett kapitel för sig.
Danmark saknar olyckligtvis de skyddsbestämmelser för
fasta fornlämningar som i Sverige äga mer än
300-årig hävd. Dess utomordentliga gravhögar ha under
de sista årtiondena förstörts genom bebyggelse,
makadamslagning och grustäkt i en utsträckning som
måste tilldraga sig hela Nordens uppmärksamhet. I
en rapport för 6 år sedan såg sig naturskyddsför-

Fænosund

"5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free