- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
117

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsarbetet i de nordiska länderna av Rutger Sernander - Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na Lur skydds arbetet i de nordiska Länderna

Koli, utsikt över Pielisjärvi

årsskiftet 1924, visar en tydlig påverkan av den
svenska.

Men med ett fundamentalt undantag. Sverige har
intet statsämbete för sitt naturskydd, om ock en
stark rörelse verkar för åstadkommandet av ett sådant.
Finland har givit ledningen och överinseendet
åt en direkt under kultusministern sorterande
avlönad tjänsteman, statens naturskyddsinspektör. Den
förste innehavaren av ämbetet blev den kände
naturforskaren Rolf Palmgren.

På ett annat område, reservatavsättningar, har
Finland också kunnat tillgodogöra sig svensk erfarenhet
av såväl positiv som negativ art

Huvudparten av de nuvarande svenska
nationalparkerna avsattes på en gång och på ett enastående
summariskt sätt, utan att de tillkallade sakkunniga,
som de betyga, »haft tillfälle att genom besök å de

särskilda ifrågavarande platserna övertyga sig om
deras naturbeskaffenhet och lämplighet till
nationalparker». Och dock var det ej småsmulor det gällde:
9 parker med en areal av 3,630 kvadratkilometer.
Varnade av de ledsamma erfarenheterna från detta
summariska avsättande, planlade och diskuterade
man i Finland synnerligen omsorgsfullt det system
av reservat, som med ej allt för betungande
ekonomiska konsekvenser värdigast och mest fullödigt
skulle representera det typval av ursprunglig natur
man ville testamentera eftervärlden. Framför allt
lade man vikt vid att utredningarna skulle för varje
fall anställas av sakkunniga, särskilt växtgeografiskt
skolade naturforskare. Det var växtgeografen
professor Kaarlo Linkola som utförde huvudarbetet men
i samförstånd med kolleger i Societas pro Fauna et
Flora fennica och de geografiska föreningarna.

117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free