- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
118

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsarbetet i de nordiska länderna av Rutger Sernander - Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na turékyddàarbetet i de nordiska Länderna

Lagen skiljer mellan »allmänna» och »särskilda
skyddsområden». »De förra äro förbehållna
forskningen, deras natur är helt fredad mot ingrepp av
människohand, medan avsikten med de senare är att
för framtiden orubbad bevara naturskön eller eljest
med avseende å sin natur beaktansvärd plats eller
att freda visst djur- eller växtslag. I regeringens
proposition till riksdagen om avskiljandet av
skyddsområden på statens mark ha de allmänna
skyddsområdena kallats naturparker, medan de särskilda
skyddsområdena kallats nationalparker, emedan de böra
vara tillgängliga för alla naturvänner.»

De i regeringens proposition föreslagna områdena
voro följande:

Allmänna skyddsområden eller naturparker (7 stycken):

Kutsajoki område i Kuolajärvi socken, 2x5 km2.

Pisavaara område i Tervola och Rovaniemi
socknar, 35 km2.

Pallas- och Ounastunturi områden i Kittilä,
Muonio och Enontekis socknar, 850 km2. Detta väldiga
lågfjällskomplex, som tilltagits efter Stora Sjöfallets
och Sareks mått, tillhör gruppen av Europas
jätte-naturparker.

Malla område i Enontekis socken, 20 km2.

Pääskypatta område på 30 km2 och Pummanki
område på 47 km2, båda i Petsamo härad.

Hiisjärvi område i Salmis socken, 3,5 km2.

Särskilda områden eller nationalparker (4 stycken):

Oidankajoki område i Kuusamo och delvis
Kuolajärvi socknar, 235 km2.

Pyhätunturi område i Kemijärvi och
Pelkosen-niemi socknar, 20 km2.

Heinäsaaret benämnda öar i Petsamo härad, 5 km2.
(Som synes är Finlands nyförvärvade naturhistoriskt
intressanta område vid Ishavet väl tillgodosett.)

Stora Träsko i Kyrkslätt socken, 3,7 km2.

Det kommunala naturskyddet är ett fält, vars
betydelse ännu ej börjat att allmänt uppskattas, det
odlas åtminstone ej i förhållande till kultur- och
fornminnesvården. Allmänheten ser i sin
planteringsnämnds planteringar, framförallt av träd och
buskar, en fullt tillräcklig gärd åt den natur i vilken
den lever. Att söka bevara några grunddrag av
själva de topografiska formationerna och den
växtvärld, över vilka staden utbreder sig, är för de flesta
en mycket konstig idé. Men de för alla synbara
förluster i skönhetsvärden och även folkhälsa, som de
större städerna t. ex. Köpenhamn och Stockholm lidit
de sista årtiondena genom att ignorera sina
naturskyddsproblem, ha med ens gjort dessa aktuella. Det
är med djup tillfredsställelse vi kunna konstatera att
det vaknande ansvaret härutinnan i rask följd tar sig
ingalunda föraktliga uttryck. Jag nämner ur högen
Malmö fridlysta havsstrand, naturparken Stora
Änggården i Göteborg, Kungsparken i Uppsala,
Stockholms naturminnesarkiv o. s. v. Men det är Finland,
som genom att dess huvudstad överlåtit sina lokala
skydds- och parkfrågor åt en särskild ämbetsman
med naturvetenskaplig skolning, gett de andra
nordiska länderna föredömet i själva den primära
organisationsfrågan.

Il8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:32:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free