- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
119

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsarbetet i de nordiska länderna av Rutger Sernander - Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na turskyddsarbelet i de nordiska Länderna

Glidjökel vid Hvitàrvatn, Island

k

Island

Islands säregna natur och glesa befolkning ha
orsakat att skyddsfrågan först i mycket sen tid fått
aktualitet. Man har ännu ej medhunnit någon
naturskyddslag ej heller att bilda någon
skyddsförening. Men man torde ej behöva kallas profet, om
man säger att den närmaste framtiden kommer att
ställa isländingarna inför många och svåra problem
rörande bevarandet av deras ös natur.

Industrialiseringen går med stormsteg över landet.
En enda siffra, meddelad efter Nordens kalender
1931. I slutet av 1930 omfattade vägnätet, som
till största delen är alldeles nytt, en sträcka av
2200 km., vilket lär vara 20 gånger mer per invånare
än i Norge, ett land som med rätta anses väl försett
med vägar. Och trafiken sker med bil, på vintern
med snöbil.

I de skyddsåtgärder, som hittills vidtagits, och
om vilka Kommitteret Jon Krabbe vid Islands
Gesandtskab i Köjbenhavn gett mig värdefulla
upplysningar, skönjer man nog huvudlinjerna i
framtidens utveckling.

Islands stora historiska minne Thingvallaslätten
är fridlyst även med hänsyn till naturen. Den
»er ifølge Lov Nr. 59 af 7 Maj 1928 i sin Helhed
fredet under Tilsyn af et af Altinget nedsat Udvalg.
Fredningen omfatter saavel Bebyggelse og
Vejanlæg som Dyrelivet og Vegetationen.» —
Thingvallaslätten kommer nog ej att bli det sista exemplet på
fridlysning av ett kombinerat natur- och
kulturminne. Skyddssträvandena i hela Norden visa en
tydlig tendens till samarbete mellan
naturforskning och kulturminnesvård.

II9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:32:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free