- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
122

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsarbetet i de nordiska länderna av Rutger Sernander - Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na Lur,sky ddsarbetet L de nordiska Länderna

Naturparken Sylene

Norge

Norge fick sin naturskyddslag 1910 med en
utvidgning 1916, sålunda ungefär samtidigt med Sverige
och Danmark. Lagen, som ganska noga följer ett
initiativ från Geografiska sällskapet, är synnerligen
kortfattad och innehåller endast 6 paragrafer. Den
lägger tämligen direkt avgörandet av
fridlysnings-frågor på regeringen i överensstämmelse med sin

§1:

»Kongen kan bestemme, at visse naturforekomster
eller steder skal være fredet, når det anses nødvendig
for å beskytte ville planter og dyr, geologiske og
mineralogiske dannelser eller lignende, hvis
bevarelse vil være av videnskapelig eller historisk
betydning.»

Danmarks och Sveriges enhetliga
naturskyddsföreningar ha ej trots strävanden härför kunnat få
sin direkta motsvarighet i Norge. Föreningen i Oslo,
som har till ändamål »å vekke og vedlikeholde sansen
og interessen for å værne landets natur», och som
skulle vara den aktiva centralen »Landsforening for
Naturfredning i Norge», är mera den Østlandske

krets, i huvudsak arbetande separat jämsides med
sina syskon Rogalands, Vestlandske, Trøndelags och
Nord-Norges kretsar.

Dessa kretsar bilda emellertid Norges aktiva
naturskydd. Det är i huvudsak på deras utredningar och
initiativ som regeringen utfärdar fridlysningar.

Första fridlysningen är signifikativ för den starkt
växtgeografiska betoning som landets naturskydd
erhållit. Den är från 1911 och av betydelse för hela
Nordens botanik. Den gäller den europeiskt bekanta
fjällfloran i Dovre. Väl genomtänkt och utarbetad
av en framstående växtgeograf, professor N. Wille,
står den härvidlag som motsats till en analog
fridlysning av fjällväxter för Norrbotten, uppgjord efter
förslag av några amatörer och egentligen grundad
på deras botanisering kring Abisko turiststation.

Bevarandet av partier från skogens gräns mot
Fennoscandias arktiska område har man låtit sig
angeläget vara. Sex fridlysningar ha detta mål.
Främst bland dem står utan jämförelse Vaggatem vid
finska gränsen med sina 550 km2.

122

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free