- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
132

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsarbetet i de nordiska länderna av Rutger Sernander - Samverkan och gemensamhetskrav i nordiskt skyddsarbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na Lur,sky ddsarbetet L de nordiska Länderna

Saxifraga cotyledon vid Storlien

Samverkan och gemensamhetskrav i nordiskt natur-

skyddsarbete

Som av den gjorda sammanställningen synes,
gäller för alla de nordiska länderna att naturskyddet
i ordnad, målmedveten form är ungt, den sista
mansålderns verk. Den första sammanslutningen
måste givetvis lida av mycken osäkerhet; någon
tradition och organiserad erfarenhet stod ju ej till buds.
Lagar och förordningar ha därför successivt måst
ändras, arbetssätt och organisation delvis omläggas.
Utvecklingen har ännu icke konsoliderats, och
Sverige står nog, hoppas vi, inför en viktig
omorganisation, naturskyddets förankring i staten genom ett
särskilt ämbetsverk eller åtminstone genom
anställande av en särskild naturskyddsinspektör. Finlands
erfarenhet betyder för oss härutinnan mycket.

Vid alla dessa omläggningar har det givetvis
varit av nöden att studera och följa med
naturskyddslitteraturen. Denna är mycket vidlyftig och
stadd i rask utveckling. Enbart Sverige riktar den
med ioo—150 nummer per år. Säkerligen känna
ej alla intresserade att Sverige besitter världens mest
omfattande naturskyddsbibliotek, det som
hopsamlats av den store naturskyddsmannen
professor H. Conwentz. Ett storsinnat mecenatskap
har förärat detta till Linköpings stiftsbibliotek.
Bestyreisen skulle glädjas om dyrgripen finge än
större användning och om den kompletterades med
än flera gåvor.

För oss nordbor torde det vara ganska klart att

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free