Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1932 - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norden ig 32
i söder, därifrån Kumoälv flyter genom landskapet
Sata-kunta ut till Bottniska Viken vid Björneborg. En
vidsträckt utsikt åt alla håll långt in över Tavastland blev
färdmännens belöning för mödan att fara upp till
Pyynikkiåsen.
Följande morgon den 21 juni fortsattes åter den
fackliga färden per automobil till bankdirektör Bertil Grahns
gård Kaukajärvi och kommunalrådet K. E. Linnas gård
Linna i Messukylä socken, varefter besök gjordes i
Kangasala socken å kommunalrådet Jalmari Meurmans
gård Liuksiala kungsgård, känd i Finlands historia såsom
sätesgård för Erik XIV:s drottning Karin Månsdotter. —
Icke långt härifrån fick man från Vehoniemi-åsen, å vars
nya turisthotell en hastig lunch serverades, beundra
utsikten vida ut över Tavastlands mångbesjungna sjöar,
dess åsar, moar och bördiga bygder. Ständigt nya vyer
upprullades under vägen söderut till Tavastehus, varvid
resenärerna samtidigt fingo tillfälle att utöva sin
fack-mannakunskap vid besöken å Onkkaala Andelsmejeri i
Pälkäne socken, Lepaa Trädgårdsinstitut å Lepaa
(Stjernsunds) egendom i Tyrväntö socken samt å Skolan
för Fjäderfäskötsel i Hattula socken nära Tavastehus.
Efter intagen middag å Aulanko Turisthotell, även denna
ort berömd för sina natursköna omgivningar och
storslagna parker och andra herrgårdsanläggningar, var
denna dagen till ända. Och de nordiska gästerna jämte
värdar förflyttades i härför reserverade sovvagnar genom
natten till nya landamären, till gränstrakterna mellan
östra Tavastland och södra Savolaks.
På morgonen den 22 steg man ur tåget i
Kymmene-dalen vid en av Finlands största
träförädlingsanlägg-ningar: vid Kymmene Bruk. Välkomnade av
vicedirek-tören å bruket friherre K. von Troil besåg man sedan
under sakkunnig ledning brukets olika anläggningar:
pappers- och cellulosafabriker, kraftverk, yrkesskolor,
fiskförädlingsanstalten m. m. Från Kymmenebruk
gjordes per automobil en rundresa till några av brukets
egna domäner, varvid bl. a. Perheniemi gods och A. I.
V.-beredningen därstädes studerades under ledning av
agronomen friherre R. Wrede, Ojatsela gård förevisades av
agronom B. Breitenstein, varjämte ock privata jordbruk
besöktes: bl. a. agronom K. Gestrins Ilonoja gård. Till
deltagarnas i Lantbruksexkursionen ära gav Kymmene
Bruk, som för övrigt stod för värdskapet under denna
dag, middag å bruket, därifrån färden sedan fortsattes
i sovvagnarna till Wiborg och Karelen.
Midsommaraftonen den 23 juni var man således i
Karelens huvudstad, Wiborg, där Tyrgils Knutssons
skapelse: det mäktiga medeltida slottstornet med
omgivande vallar och bastioner nogsamt påminte de
nordiska gästerna om den västerländska kulturens yttersta
utpost emot östern. Landets fred och medborgarnas
arbetsvilja och arbetsduglighet symboliserades dock här
denna gång genom den stora utställning: Finlands XIII
Allmänna Lantbruksutställning, som sagda dag under
solenna former i närvaro av rikets president,
regeringsmedlemmar, andra dignitärer, utställare och en intresserad
allmänhet från hela landet skulle förklaras öppnad.
Lantbruksexkurrenternas tid togs nu i anspråk av
besök å utställningen och dess särskilda sevärdheter. Det
oaktat medgav dock tiden följande dag, midsommardagen,
en utflykt till Imatra. Vid den festsupé, som samma dag
hölls i det historiska Runda Tornet i Wiborg, voro de
nordiska gästerna från Danmark, Norge och Sverige
slutligen i tillfälle att stifta bekantskap med ett hundratal
agronomer — kolleger från de Baltiska länderna och
Finland.
Sovvagnarna förde sedan genom natten de nordiska
gästerna till Helsingfors, där vid en avskedslunch å
Societetshuset den 25 juni både gäster och värdar uttalade
sin ömsesidiga belåtenhet över besöket, framhållande den
stora betydelse de personliga förbindelserna städse ha
vare sig det gäller fackfrågor eller fördjupandet av
förståelsen för varandra eller stärkande av det ömsesidiga
nordiska samarbetet.
Till de av de andra Norden-Föreningarna
föranstaltade kurserna har deltagande från Finland endast delvis
kunnat åstadkommas. Och härvid har faktiskt den
rådande depressionen och finska markens låga utlandsvärde
spelat en avgörande roll. Härtill bör dock tilläggas att
närmaste orsaken till att ej en enda medicine studerande
deltog i den välförberedda Medicinarkursen med dess
lockande program och föredrag i Köpenhamn var den
för våra förhållanden olämpliga tidpunkten. Våra
medicinekandidater tjänstgöra nämligen i juli—augusti dels på
klinikerna, dels såsom vikarier i landsorten.
Vad planerna för 1933 i Finland beträffa, så har vår
förening förbehållit sig att få hålla Norden-föreningarnas
gemensamma Delegerademöte i vårt land. Dessutom
skall Handels- och Bankkursen för 1933 ävenledes
försiggå i Finland.
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
