Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kymmene Aktiebolag av Julius Polin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYMMENE AKTIEBOLAG
ädlingsindustri som på
dennas kapitalfattigdom och på
lagstiftningens negativa
inställning till nämnda
industris jordbesittningsrätt.
För att ge en inblick i
den djupast liggande
orsaken till sistnämnda
förhållande kan det vara skäl att
påpeka, att i ett så utpräglat
agrarland som Finland
motsättningen mellan jordbruk
och industri från
begynnelsen varit synnerligen stark.
Förklaringen ligger i
befolkningens psyke: den enkla
lantmannen och arbetaren har ständigt i industriidkaren och enkannerligen den
jordägande resp. skogköpande sett en inkräktare, som riktat sig på bondens
bekostnad. Sågägaren och träförädlaren ha sålunda enligt bondens mening alltid
till underpris köpt bondens skog. Lägges härtill de mindre sympatiska
företeelserna under sågindustrins Sturm- und Drangperiod på 1870-talet och faktiska
missgrepp i form av skogsskövling och åt sitt öde lämnade bosättningar med
igenvuxna odlingar, så kan man till en del förstå animositeten mot industrin.
Till denna avoghet har utan tvivel i icke ringa grad bidragit de läror om skogens
värdelöshet, som vårt lands stora ekonomiska orakel Johan Wilhelm Snellman
under ett par årtionden sökte inpränta hos lantmannen.*) Då denne nämligen
tyckte sig finna att sågägaren riktade sig på den för en ringa penning köpta skogen,
vände sig förbittringen naturnödvändigt mot sågägaren.
Men ehuru allt detta skedde för längesedan och ehuru industrin sedan årtionden
gått i spetsen såsom mönstergill vårdare av skogen, kvarstår med hårdnackad
*) T. ex: »Det är mycket fördelaktigare, om en skog slutavverkas inom exempelvis fyra àr, än om
årligen endast ett mindre belopp uttages ur skogen under femtio års tid. Om man nämligen i det förra
fallet låter det för virket erhållna beloppet växa med ränta på ränta, så får man efter femtio år ett
minst sex gånger större kapital än i det senare fallet.»
»Trävaruexporten kommer allt mera att förlora i betydelse i jämförelse med annan export. Och en
lycka är det, att så kommer att ske, ty exporten av jordbrukets ädlare produkter kommer att stiga
mycket snabbare än trävaruexporten minskas.»
»Även om skogen skulle utödas så, att till bränsle intet återstår, så kan inte nekas, att åkern ger
mera både byggnadsvirke och bränsle än skogen, emedan den ger större avkastning.»
I polemiker med sina motståndare talade Snellman hånfullt om »den lära, som uppmanar jordbrukaren
att sköta sin skog. Att utbreda och tillämpa sådana läror är att vända upp och ned på rådande
förhållanden och att lära folket att börja på nytt från början, minst tre-fyra århundraden tillbaka i tiden.»
Snellman var ingen vän av skogen, utan ansåg t. o. m. att den borde kalhuggas, »för klimatets
förbättrande» — en åsikt, som han torde stå tämligen ensam om.
Voikka kraftcentral
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
