Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands vintersjöfart av Henrik Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS VINTERSJÖFART
Med sin ringa bredd,
11 m. och sin icke
synnerligen starka
maskin, 1200
hästkrafter, kan Murtaja,
vars linjer ej heller
äro lyckligt dragna,
icke jämföras med
våra dagars kraftiga
is-brytande bjässar. Men
genom sin blotta
tillvaro och genom sitt
energiskt förda arbete
ute i isarna, ingav
den nya brytaren redare och trafikanter en känsla av trygghet, då
det gällde att våga sig på regelbunden vintertrafik. Tillkomsten av
»Murtaja» vittnade därjämte om, att staten var beredd att insätta
kapital och kraft på uppgiften att befria hamnar i Finland från
is-blockadens bojor.
Det definitiva genombrottet skedde är 1891, då Finska Ångfartygs
Aktiebolaget byggde tvenne systerbåtar, »Urania» och »Astræa»: de
första last- och passagerareförande fartyg, som med avseende å
konstruktion och materialdimensioner voro speciellt anpassade efter
vintertrafikens krav. Varje vecka kunde man nu året om expediera en
»smörbåt» från Hangö till Hull i England och med undantag för den svåra
isvintern 1894/95, då även södra Östersjön och Sunden frösö till, har
denna Finlands mest typiska vinterexportlinje kunnat upprätthållas
med en rentav förvånande regelbundenhet. Tekniken hade åter en
seger att anteckna i kampen mot naturen. I några strofer av Jonathan
Reuter finna vi den samtida uppfattningen av vintersjöfartens betydelse
återgiven.
Skalden ser »en dag mot redden en ångare dristigt gå». Den förmår
ej bryta sig fram till kajen, men
Isbrytaren Jääkarhu, byggd 1926
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
