Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några vegetationsbilder från Hindsgavl av Rutger Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några vegetationsbilder från hindsgavl
En uppsvensk bedrar sig lätt på de fyenska trädens ålder, så kraftigt
växa de. En asÅstubbe vid Hindsgavl, som höll 458 cm. 0,3 m. ö.
marken, räknade t. ex. endast 136 årsringar.
Hindsgavl är i sitt nuvarande skick en skapelse av det dalande
1700-talet. Slottet, allbekant genom självsyn för tusentals gäster och för
allmänheten genom gruppbilder av dessa framför södra fasaden, blev
färdigt 1784. Trädgården och parken äro från samma period och ha också
utformats i dennas engelska parkstil. Den känslosamma tiden med
Rousseau som sin store profet stod ju nu i sin fullaste blomstring.
Närmast slottet ha planer och axelsystem ännu kvar något av
barocklinjernas rytm. Annars är sammansmältningen, som den engelska
stilen fordrade, mellan natur och konst genomförd i behagfullt
slingrande gångar mellan planer och trädgrupper.
Havsstranden och ett par dammar ge parken de för dess fulländning
nödvändiga vattenspeglar och stränder, utmed vilka gångsystemet
dragit några av sina viktigare linjer. Just intill dessa huvudlinjer ha vi en
av dessa paviljonger, »Sorgenfri» kallad, utan vilka en engelsk park ej
vore en sådan.
Av det äldsta trädbeståndet kvarstå en del representanter t. ex. ekar,
askar och så naturligtvis bokar. »Trillingarne» är den mest bemärkta
boken eller rättare komplexet, en grupp av 3 intill varandra planterade
trän, som växt samman till en imponerande enhet.
Men de flesta träden och buskarna ha inplanterats senare och under
den engelska stilens glidande över i den tyska. Dennas smak för
barrträd gör sig nogsamt gällande. Litet varstans i Norden har man gått
till överdrift i denna barrträdskult. Men vi måste medge att
Hindsgavls praktexemplar av den spanska ädelgranen (Abies Pinsapo) och den
underliga sydamerikanska Araucaria imbricata, vilken ser ut som ett
konstverk av grönmålad plåt, vars närmaste släktingar ligga millioner
år tillbaka i jordens historia, värdigt bidraga till att giva Hindsgavl
dess prägel av på samma gång monumentalitet och idyll.
Fotografierna äro i allmänhet efter mina anvisningar tagna av
fotografen Liisberg i Middelfart sommaren 1928. De tillhöra Växtbiologiska
Institutionen i Upsala.
2o5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
