Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinavisk sjöfart under vikingatid och äldre medeltid av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skandinavisk sjöfart
Norden och hade dessutom varit omöjlig med en så lågt anbragt ramm
— kan förklaras endast såsom ett sista minne från förgångna tider, då
det egentliga skrovets ändar sträckte sig mer eller mindre parallellt med
vattenytan, medan stävprydnaderna sprungo upp som förebilder för
senare tiders stävkonstruktion.
Nydamsfartygen voro roddfartyg; de företedde inga spår av någon
mast. Med all sannolikhet skilde de sig jämförelsevis föga från de
nordgermanska fartyg, som Tacitus genom hörsägen lärde känna vid slutet
av första århundradet efter Kristus. Hans sagesmän hade vid södra
Östersjökustens handelsplatser sett svionernas (svearnas) roddskepp —
långa, skarpstävade farkoster utan segel. Troligen var ännu på den tiden
kölen alltid utdragen i båda riktningarna, men dessutom göra Tacitus’
ordalag det sannolikt, att de nordiska fartygen på denna tid icke roddes
i egentlig mening, utan paddlades. Bruket att ro med fast stöd för årån
skulle, i fall Tacitus i denna punkt var riktigt underrättad, alltså ha
spritt sig till Norden under tiden mellan 100 och 300 e. Kr.
Inom kort infördes en annan nyhet, som blev av epokgörande betydelse.
Sannolikt under folkvandringstiden blev seglet allmänt känt och taget
i bruk av nordgermanerna. Att det icke skett tidigare är ett gott
exempel på huru långsamt kulturvinningar förmedlades och spriddes på
de tider, då samfärdseln var begränsad till korta distanser och från
varandra mer eller mindre isolerade samfärdselområden. På Galliens
Atlantkust voro segelfartyg i bruk åtminstone redan under tiderna
närmast före Kristi födelse. Veneterna, en keltisk stam, bosatt i nordvästra
delen av nuvarande Frankrike, byggde enligt Caesar högbordiga fartyg
med högt uppspringande stävar och med segel, sydda av djurhudar.
Men inom Östersjöbäckenet kommo segel i allmänt bruk först några
hundra år senare. Att detta skett före början av 500-talet framgår av
att götarnas (eller jutarnas?) konung Chochilaicus (Hugleik?) sannolikt
år 516 företog ett krigståg till Frisland; en roddtur över Nordsjön
parallellt med den hamnlösa jylländska västkusten kan man nämligen
knappast förutsätta.
Vikingatågen togo antagligen på fullt allvar sin början inom
Östersjöområdet någon gång på 600-talet; den hävdvunna gränsen, 790-talet,
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
