- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
14

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

ingenting, och efter sex år förnyar Håkon sitt förslag: »Synes mig rådligast, att
vi konungar mötas själva och giva varandra vår mening tillkänna, så bliva vi
antingen förlikta eller må Gud giva saken en annan ände». Men det visar sig
svårt att jämna vägen för en förtrolig sammankomst. När Erik på hösten 1247
infinner sig i Lödöse i spetsen för en stort ryttarfölje, är Håkon icke tillstädes.
Nästa sommar, då Erik och hans män vänta i Lödöse, ses en stark norsk flotta
styra uppför Göta älv — så stark, att svenskarna gripas av fruktan och
skyndsamt bryta upp hemåt. Senare kommer ett sändebud från Birger jarl, som låter
hälsa den norske konungen, att vad han menade var ett fredsmöte: slik härsmakt
syntes dock icke båda fred. Omsider kom efter nya beskickningar ett möte till
stånd mellan Håkon och den svenske jarlen 1249 utanför Lödöse. Här bekräftades
nu trolovningen mellan Birgers dotter Rikissa och Håkon den unge av Norge,
redan hyllad som faderns efterträdare och tillerkänd kunganamn. Det skedde
genom sändebud; först efteråt och sedan yttermera gisslan växlats, steg jarlen
i båt och begav sig över älven till det norska lägret. Fred stiftades tillsist mellan
båda rikena på ömsesidigt hugnesamma villkor. En vänskap var därmed grundad,
som varade under hela Birgers tid och blev ett arv till hans efterträdare.

Den knöt ett band, som gjordes fastare genom nya sammankomster mellan
honom och konung Håkon, alla på platser vid Göta älv. Redan den första av
dessa, på våren 1252, ägde rum under hotande förebud, vad gäller förhållandet
mellan Danmark och Norge; konung Håkon var harmsen över att konung Abel
icke hade kommit till ett beramat möte för att dymedelst bilägga de inbördes
tvisterna. Nästa gång, vid midsommartid 1253, mötte svenskar och norrmän
i full vapenrustning; den unge konung Håkon åtföljde sin fader, som lägrade sig
på östra Hisingen, medan jarlen med sina 5000 man tog kvarter på Gullbergs
ed. En manstark och förnämlig dansk beskickning hade anlänt, som
företrädde den nya konungen, Kristoffer. Det utspann sig en hård förhandling, men
genom Birger jarls inskridan jämkades den till bevarad fred. Vid ännu ett
gränsmöte påföljande sommar, 1254, då även Kristoffer var tillstädes, lyckades man
väl avvärja direkt brytning, men förhållandet var nu vordet så spänt, att den
danske konungen på återfärden genom Halland lät riva broarna efter sig. De
snart utbrytande fientligheterna rubbade ej Birger jarls samförstånd med
norrmännen, som visserligen hade väntat mera av sin bundsförvant. Påskhögtiden
1257 firade Håkon den unge hos svärfadern på Lena gård i Västergötland; man
såg honom med Birger på ena sidan och konung Valdemar av Sverige på den andra
träda fram för att nedlägga påskoffret på altaret. Före besöket, berättas det,
hade jarlen strängeligen förbjudit sina män att gäckas med norrmännen, kalla
dem »baggar» eller ge dem andra spenamn. Endast ett par månader senare
träffades Birger jarl och konung Kristoffer i Halland; åter en månad, och Danmarks
och Norges konungar mottogo varandra i tur och ordning som gäster utanför

M

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free