- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
20

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

Fredrik uppmanat Gustav att erkänna honom som sin överherre, vilket denne
med skärpa avvisade; man lät sedan punkten falla. Visst är, att den svenske
konungen reste missnöjd hemåt från sammankomsten, och att den ryktbara
Malmö recess (1 sept. 1524) illa motsvarade hans önskemål, ehuru han syntes
hålla god min. Sin personliga uppskattning av Fredrik I bevarade han; i viss
mån gjorde han ett undantag för denne, när han senare så hårt bedömde danskarna
och deras väsen. Den svenska politikens reaktion mot den »skada och försvagelse»
riket lidit genom avtalen i Malmö kom nu i första hand att rikta sig mot Lybeck
och dess maktställning i Norden.

Under hela 1500-talet möttes konungarna av Sverige och Danmark-Norge
sammanlagt tre gånger under fredliga former, och vid alla dessa tillfällen finner
man Gustav Vasa som ena parten. Den 7 september 1535 — medan grevefejden
som bäst pågick —- mottog han i Stockholm sin svåger Kristian III av Danmark.
Det var ett egendomligt besök, som intar en särställning i de nordiska
kungamötenas historia. Nyss hyllad av skåningarna vid Lund hade Kristian, utan
att akta riksrådets föreställningar, raskt fattat beslutet att utan lejd och anmälan
skynda till Stockholm och kom nu ridande med litet och oansenligt följe, själv
åttonde. Gustav, som på omvägar förnummit hans färd, mottog honom med
övlig prakt men visade sig, såsom hans vana ofta var, »sträng i orden» och visste
att hålla på sina intressen, när han mot goda säkerheter gick svågern till mötes
med understöd för kriget. Den gammaltroende Messenius förtäljer, att tecken
visade sig på himmelen, då lösen sköts för danske kungen; somliga gissade, säger
han, att Gustav hade rått honom att avsätta Danmarks biskopar och införa en
ny tid där i landet. En samtida men mot Gustav direkt fientlig källa vill göra
gällande, att drottning Katarina vid avskedet från Kristian antytt mordiska
anslag under vistelsen i den svenska huvudstaden. Dylika rykten synas ha kommit
i svang i Nordtyskland, när Katarina strax därpå hastigt avled — som man dj
ärvdes påstå till följd av misshandel. På ingendera sidan kom man varandra
närmare genom detta besök, men de gemensamma intressena hade under
händelsernas tryck tagit ut sin rätt.

Det tredje kungamötet under Gustav Vasa förknippar sig med 1541 års
nordiska förbund och bildar en ljusglimt i den dåtida nabopolitikens töckniga
perspektiv. Mötet föregicks av rätt långvariga konferenser på sommaren mellan
herrar från båda rikena, samlade i gränsorten Brömsebro. Man lyckades
småningom komma till enighet i det huvudsakliga och öppna en väg till samförstånd.
Så stodo alltså sakerna, när konung Kristian, som uppehöll sig i Skåne, mottog
ett i hjärtliga ordalag avfattat brev från Gustav, som i Kalmar hade avvaktat
händelserna; något senare, i mitten av september, följde en inbjudan från denne
till ett personligt samtal på riksgränsen vid Kalmar sund. Vid avtalad tid kom
Kristian dragande till Brömsebäck med ryttare och knektar och lät uppslå sin

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free