- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
21

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

»paulun» på södra sidan. Gustav, som anlände med hela sin flotta, slog läger på
en holme. Här var en stor sal nyss uppförd jämte några stugor, invändigt
pyntade med rött kläde; resten av holmen upptogs av större och mindre tält. Mellan
holmen och fasta landet låg svenska flottan, »på det ståtligaste utrustad». Kristian
och hans råd togo första steget till ett närmande, i det de anhöllo, att konung
Gustav måtte stiga i land.

Det är betecknande, att gisslan i den strängaste form alltjämt ansågs höra
till saken. »En hel hop» danska herrar sändes över till holmen och ställdes där
under bevakning; en av dem blev genom ödets ironi Erik Eriksson (Banér) till
Kalö, Gustavs värd under fångenskapen 1518—1519. Det unga livherrskapet,
prinsarna Erik och Johan, stannade på det största skeppet under betryggande
vakt. När konungen steg iland, mötte honom Kristian med handtag, omfamning
och kyss: »Varer välkommen, käre broder!» Båda satte sig därefter i en stol
framför det kungliga danska tältet; rådsherrarna stego avsides. Samtalet varade vid
pass en timme. Under tiden stod krigsfolket uppmarscherat på var sin sida;
de svenska galej orna vände nu stävarna mot danskarna på fastlandet. Allmän
tystnad rådde. När samtalet var slut, reste sig konungarna »och drucko en gång
eller två med varannan». Gustav inbjöd Kristian att gästa hans läger, men
Kristian ursäktade sig, ty dagen var framskriden. Därpå skildes monarkerna
under glädjesalut från de svenska skeppen. På kvällen hölls i Gustavs läger på
holmen ett ståtligt gästabud för de herrar som kommit som gisslan. Anders
Bille — samme man som 1524 skall ha tornat samman med konungen i Malmö —
stod upp och uttalade sina landsmäns fägnad över att det nu var kommet till
en stadig och evig fred mellan rikena. Konung Gustav svarade eftertänksamt,
att evigheten vore en lång tid, med vilken människorna icke kunde mätas, berättar
Per Brahe d. ä., som själv var närvarande vid gillet.

Uppslag till nya kungamöten skulle icke fattas under de årtionden som följde.
Så föreslog Fredrik II i början av 1563 Erik XIV ett samtal, vartill denne också
samtyckte. Man borde komma tillhopa i Kalmar; god traktering, lejd,rgisslan
och annan trygghet ställdes i utsikt. Det stannade vid själva planen, och inom
kort hade det politiska lägets skärpning gjort den om intet. Det nordiska
sjuårskriget, som utbröt redan samma år, fick till följd en länge verkande köld i
förhållandet mellan kungahusen. Gränsmöten voro därför långt ifrån uteslutna,
men de sköttes genom kommissarier. »En god granne är bättre än en fjärran
broder», menade de svenska riksråden, som gärna hade sett en familjeallians
med Danmark och tillstyrkte ett giftermål mellan den unge Sigismund och någon
av prinsessorna i Köpenhamn. Men den dynastiska politiken tog som var man
känner en helt annan riktning.

Under närmare tvåhundrafemtio år, om man räknar tillbaka från Brömse-

3 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free