- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
24

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

i omlopp; i grunden sökte Kristian endast stärka sin politiska kredit inför det
stundande fredsslutet med kejsaren, när ban föreslog Gustav Adolf detta möte.
Först en långt senare tid har förstått dess innebörd av ett vägskäl, så långt man
i förändringarnas värld kan tala om ett sådant, mellan nordisk rivalitet och
nordisk solidaritet. Det grundläggande aktstycket är Gabriel Gustavsson
Oxenstiernas relation om förloppet i Ulvsbäck, som med rätta intar en så framskjuten
plats bland de rent mänskliga dokumenten från denna tid. Märkligt levande
träda oss båda här till mötes: Gustav Adolf i hela fullheten av sin viljekraft
och optimism, Kristian med sin misstro och missräkning. »Vad har Eders
Kärlig-het att göra i Tyskland», fick han till sist fram, »varmed har kejsaren förbrutit
sig mot Eder?» Gustav Adolf skiftade hy, tog några steg fram på golvet och
uppräknade i rivande fart de bevis på ovänskap, som Sverige fått röna av denne
kejsare. »Och det må Eders Kärlighet vara säker på, att vare det vem det vill,
som gör oss detta, det må vara kejsare eller kung, furste eller republik eller vem
tusan knävlar det vill, så skola vi taga varandra vid öronen, så att hårstråna
skola ryka därvid.» Så hade man blottat sig på ömse sidor. Det blev också det
egentliga resultatet av färden till Ulvsbäck.

En bjärt kontrast till sammankomsten i prästgården vid gränsen erbjuder
anblicken av Karl X Gustavs och Fredrik III:s möte i Fredriksborg 1658. Det
inföll vid ungefär samma tid på året, de första dagarna av mars eller omedelbart
efter undertecknandet av Roskildefreden. Fredrik hade redan före fredsslutet
flera gånger och med synbar enträgenhet hemställt om ett personligt
sammanträffande, men först nu gav Karl Gustav vika; i den mottagna inbjudningen att
gästa det danska kungaparet på Fredriksborgs slott såg han »ett synnerligt
vänskapstecken». Besöket omramades från värdarnas sida med en frikostig,
prunkande pompa, mot vilken segrarens slitna eskort nog tedde sig rätt färglös.

Man kan säga, att detta kungamöte stod i barockens tecken; båda parterna
lade också i dagen den yttersta iver att icke synas brista i kännedom om etiketten.
Innan man första dagen kunde sätta sig vid den festliga taffeln, måste en
halvtimme ägnas åt krusande underhandlingar om vem som skulle intaga
hederssätet. Man ville först föra den kunglige gästen till denna plats, men han motstod
alla böner och bragte det slutligen därhän, att drottning Sofia Amalia livligt
protesterande intog den i hans ställe. En liknande ceremoniell tävlingsstrid
utspann sig fram på natten, då konungarna efter tidens sed skulle följa varandra
till sängs. Efter mycket trugande fram och tillbaka avgjordes saken så, att de
skildes åt på ett ställe, som råkade ligga lika långt från båda sovgemaken. Den
avmätta ton som av naturliga skäl förhärskade gav dock, under intrycket av
värmande drycker, emellanåt rum för en mera otvungen samvaro. Vid bordet
föllo monarkerna emellan diskurser om »den undersamma marschen över Bälten»;

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free