- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
25

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

Karl Gustav lät då kalla fram Erik Dahlberg och föreställa honom för kung
Fredrik.

Det väckte uppmärksamhet och även undran, att de höga herrarna vid ett
tillfälle avlägsnade sig för ett samtal, som räckte i timmar. Vad gällde det?
Man har frågat sig, om Fredrik för Karl Gustav kan ha berört sina mellanhavanden
med Danmarks adel, kanske sina spirande planer på utvidgad makt.

IV.

Det är egendomligt att tänka sig, att först Gustav III återknöt till kungamötenas
tradition. Men det är på intet sätt oförklarligt. Den holsteinska orienteringen i
svensk politik, i växelverkan med vidhållna danska revanschplaner, bildade
länge en viss spärr mellan dynastierna; när senare denna motsättning upphörde
att vara en faktor i statskonsten, fann den utrymme inom den furstliga
familjepolitiken. Kristian V och Karl XI hade »i egna höga personer» mätt varandras
krafter i slaget vid Lund; Karl XII, själv oldenburgare på mödernet, nådde under
fälttåget 1700 fram till Valby, inom området för det nuvarande Köpenhamn.
Under vår frihetstid vände de nordiska kungahusen, utan överdrift sagt, ryggen
åt varandra. Det är bekant, att Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika kände sonen
Gustavs trolovning med Sofia Magdalena av Danmark som ett verkligt offer,
och att avtalets fullbordan kostade Gustav självövervinnelse. Få år därefter
avlade han ett besök i Köpenhamn under den stora resa han som kronprins
företog till Frankrike i sällskap med sin yngste broder, Fredrik Adolf. Det var på
senhösten 1770, kort efter det att Struensee svingat sig upp till ledningen i
Danmark. Uppehållet i Köpenhamn räckte ett par veckor. »Greven av Gotland» —
det var Gustavs inkognitonamn — sökte förgäves förmå de styrande att inlåta
sig med honom i politiska diskussioner och fick ett intryck av att han bemöttes
med köld.

Det dröjde rätt länge, innan Gustav som konung trädde i närmare förbindelse
med sin gemåls fränder. Hans regering hade då börjat ingå i sitt mest kritiska
skede. I Danmark låg makten sedan den fredliga välvningen 1784 hos den unge
kronprins Fredrik, den sinnessjuke Kristian VII:s son; statsmannen i centrum
var A. P. Bernstorff. Och främst på dennes motstånd skulle Gustavs planer
stranda.

Som ett förspel kan betraktas det utbyte av visiter som ägde rum tidigt på
sommaren 1786. För Gustav gällde det att överskyla den aggressiva tendens
gent emot Danmark som ännu helt nyss hade kommit till uttryck i hans djärva
kabinettspolitik. Först kom nu kronprinsen-regenten över till Skåne — han
färdades inkognito som »greven av Falster» — och uppehöll sig i tre dagar hos
Gustav vid övningslägret på Bonarps hed. Den blivande konungen gjorde på
svenskarna ett övervägande gynnsamt intryck. »Han har icke någon utmärktare

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free