- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
26

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

begåvning», skriver Armfelt, »har till och med trög fattningsgåva, men äger
karaktär, ofantligt begär att förvärva kunskaper och en ganska ringa tanke om
sin egen person.» Gustav gjorde därefter med sin personliga svit ett återbesök
hos den danska kungafamiljen på Marienlyst. Armfelt, som medföljde, har ej
kunnat undertrycka maliciösa anmärkningar. Änkedrottning Juliana Maria och
hennes ålderdomliga hovstat tedde sig i hans ögon som »Bileams brandklippare».
Den olycklige Kristian gjorde ett beklämmande intryck: »såg tokig ut, hälsade,
som om han gått i sömnen, och sprang ur det ena rummet i det andra».
Högstdensammes bordskick var under all kritik.

När Gustav III på hösten 1787 styrde kosan till Köpenhamn, hade han ett
politiskt mål omedelbart i sikte. Han ville begagna de europeiska konjunkturerna
till en avräkning med Katarina II:s Ryssland, och det var av vikt att om möjligt
lossa banden mellan Danmark och denna stormakt. Om något sådant lät sig
göra, kunde väl synas osäkert, särskilt vid risken av att ett svenskt angrepp mot
Petersburg bleve den sannolika följden, men med den blandning av beräkning
och känsla som var honom egen tvekade Gustav icke att pröva, vad hans
personliga övertalning på ort och ställe skulle mäkta åstadkomma. Resan gick först
till Karlskrona, utan angivet mål och utan att ens drottningen eller hertig Karl
visste, vart färden bar i fortsättningen. Det betydliga följet och de nedpackade
galadräkterna gjorde, att man gissade på Berlin. Danska hovet hade icke
var-skotts om vad som förestod. Den 29 oktober landsteg konungen oförmodat i
Köpenhamn och begav sig genast till slottet, där han överraskade kungafamiljen
vid kaffebordet.

Som man väl förstår reste han denna gång icke inkognito. Dock avlades
under besöket den stränga etikett som han eljest hyllade. Vistelsen i Danmark
räckte över en vecka. Till större delen upptogs den av förhandlingar, framför
allt mellan konungen och Bernstorff. Gustav underlät ingenting för att rubba
den danska politiken ur dess position. Det vore hög tid, framhöll han, att häva
de gamla fördomarna mellan Nordens stammar och upprätta en vänskap, vars
svåraste hinder han såg i Danmarks anknytning till Ryssland. Bernstorff, som
fann hans argumentering vältalig och utstuderad, förstod att giva avslaget en
mycket varsam, ja känslofull form; han visste hela tiden, att konungen
umgicks med offensiva planer. Då en separatallians icke stod att genomdriva —
närmast ett familjefördrag efter mönstret av det bourbonska — visade sig Gustav
angelägen om att utverka en vänskapsdeklaration i Kristian VII:s namn, vilken
kronprinsen överlämnade till honom på Kronborg under återresan till Sverige.
Det hette i denna deklaration bl. a., att ingenting i framtiden skulle kunna störa
den fred och endräkt som borde råda mellan kungahus och folk å ömse sidor.
Uttrycket torde ha intagits i deklarationen på Gustavs begäran. Bernstorff
hade emellertid uppläst aktstycket för ryske ministern i Köpenhamn, som icke

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free