- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
28

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISKA KUNGAMÖTEN

artikel, som, även om den skulle vara inspirerad från högsta ort, förtjänar
uppmärksamhet. »Sikkerligen er det et for hver Skandinaver glædeligen henrivende
Syn at se de trende Rigers Folk, forestillede i deres Monarker, venskabeligen at
vandre med hinanden Haand i Haand. Hvad skønnere, hvad mere i Sandserne
faldende Emblem paa den forønskede Endrægtighed, Venskab og god Forstaaelse
imellem de Nationer, som Naboskab, fælles Herkomst, fælles Interesse, Sprog,
Sæder, alt forener?» Man synes här stå inför ett av de tidigaste exemplen från
nordisk botten på användningen av ordet skandinav i den sammanfattande
betydelse som snart därefter skulle bli allmänt vedertagen — delvis säkerligen under
intrycket av den franska revolutionstidens förkärlek för antikiserande folknamn.

Nästa nordiska monarkmöte ägde rum 1795. Dess närmaste bakgrund är det
förbund till den neutrala handelns skydd som på våren 1794 hade ingåtts mellan
de nordiska kronorna. Den svenska förmyndarregeringen hyste vissa farhågor
för grannens ståndaktighet, men en personlig sammankomst med
kronprinsen-regenten av Danmark tycktes ägnad att åtknyta banden. Hertig Karl och den
unge Gustav IV Adolf hade i början av sommaren anlänt till det stora fältläger
som anordnats i Bonarp; härifrån avgick nu en inbjudan till kronprinsen. Svaret
kom genast: Fredrik ville komma om ett par dagar. Just då utbröt i Köpenhamn
den ryktbara eldsvåda som lade en fjärdedel av staden i aska. Återbud följde
helt naturligt. Det är betecknande för den rådande misstron, att Reuterholm
— som visserligen var sjukligt misstänksam — ett ögonblick trodde på
mordbrand i syfte att göra mötet om intet. Emellertid kom det till stånd obetydligt
senare, den 17 juni, sedan de bägge rikenas eskadrar förenat sig i Öresund.
Konungen och hertigen-regenten begåvo sig från Landskrona ut till denna och
inväntade på chefsfartyget den danske kronprinsen, som ankom vid middagstid
med flera kungliga personer i sitt följe. Man slog sig ned till festmåltid; skålar
utbragtes under ett starkt eko från kanonerna. Det anmärktes, att den unge
svenske konungen vid detta ansvarsfulla tillfälle förde sig med större säkerhet
än hans något äldre danske frände. De liknade varandra annars icke så litet,
dessa två. Om förhandlingarna vid sammankomsten är man rätt väl
underrättad. Egendomligt nog tyckes ej händelsen ha omnämnts i samtida svenska
tidningar.

Närmare sex år därefter, i början av mars 1801, träffades Gustav Adolf och
kronprins Fredrik av Danmark i Hälsingborg. Några månader förut hade
östersjömakterna sammanslutit sig i det stora neutralitetsförbundet, som klart nog
riktade sin spets mot det segerrika England. Det gällde vid mötet att komma till
enighet om försvaret av Öresund och främst att avgöra, var man med förenade
krafter skulle avvisa ett angrepp. Gustav Adolf erbjöd sig att låta anlägga
batterier vid Hälsingborg för att bestryka sundet från skånska vallen, men Fred-

28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free