Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska kungamöten av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA KUNGAMÖTEN
medverkade ett par hundra fackelbärare, o. s. v. De Geer fann i kung Kristian
»en allvarlig och redbar personlighet med både värdighet och takt». Kronprinsen
var mycket muntrare än De Geer föreställt sig honom. Det var icke sista gången
man möttes på detta sätt hos »den store Tornérhjelm». De årliga jakterna i
september eller oktober, med början på Hven, utgjorde ju länge ett slags
institution, och det danska kungahusets många anknytningar inom Europas högsta
societet vidgade ringen av deltagare. Man får väl ej heller i detta sammanhang
glömma den rent personliga förkärlek som flera av de senare Bernadotterna ha
lagt i dagen för vårt sydligaste och fruktbaraste landskap. Utan betydelse var
sålunda helt säkert icke anläggningen av Sofiero nära Öresund, vid mitten av
1860-talet.
I större omfattning än man i allmänhet föreställer sig ha tvivelsutan frågor
av politisk vikt förevarit till överläggning vid tillfällen som dessa, även i nyaste
tid. Stundom har det även kommit till klart synliga uttryck. När under
världskriget Nordens tre konungar möttes i Malmö i december 1914, följda av sina
utrikesministrar, ådagalades för världen en gemensam vilja till samverkan, som
just vid den tidpunkten och mot bakgrunden av nära liggande splittrande
erfarenheter var ägnad att göra intryck. Andra sammankomster följde. De
vittnade om att man såg en levande tillgång i återknytningen till en
månghundraårig om också ofta avbruten tradition i Nordens länder — nu utan krav på lejd
och gisslan, som en gång i tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
