- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
72

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island som turistland av Sigurður Þórarinsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISLAND SOM TURISTLAND

ställe. Föraren rider först, vi följa strax efter, med ena handen hållande i tyglarna
med den andra i hästens man. Långsamt går det, i sicksack följa vi vadet, hästarna
treva sig sakta fram mellan de stora hala stenarna i bottnen, men över komma vi.

Äntligen på gården, isländsk bondgård av gammal typ, bygd av torv och sten
med gavlarna av trä. Bakom gården stiger rök upp från en varm källa. Två hundar
sitta på taket och skälla, bonden kommer ut och välkomnar oss. »Jo, nog går
det att få övernatta, men ni får ursäkta att det hela är så enkelt, — nej, tänk
inte på hästarna, mina pojkar tar nog hand om dem.»

Vi stiga in i den låga »badstofan». Maten kommer fram, enkel, men god och
kraftig isländsk mat, som smakar dubbelt bra efter tio timmars ritt. — »Och så
har vi bäddat så att ni kan lägga er, ni är väl trötta och skall iväg tidigt i morgon.»

Snart ligga vi under mjuka ejderdunsbolstrar och sova de tröttas fasta,
drömlösa sömn.

–-På resa i samma bygd tio år senare. Anno 1935. Nu susa vi fram

i en automobil på en smal, men ändå ganska bra bilväg. På bägge sidor om vägen
skymta vi ännu de gamla, halvt igenvuxna ridstigarna, som slingra sig fram mellan
kullar och knallar. Vi närma oss älven. Den vältrar fram lika tung och grå som
förr, men nu köra vi över den på en smäcker, ny betongbro. Vi komma till gården
från förr. Borta är nu den gamla »bactstofan» och i stället reser sig en stor,
funkis-betonad betongbyggnad. Denna byggnad är en folkhögskola, om sommaren
inrättad som hotell, något som blivit vanligt på Island. Vi observera genast, att
byggnaden ej har några skorstenar, uppvärmning och kokning sker med hjälp
av vattnet från den varma källan. Vi stiga ur bilen, från ett av hotellrummen
höras engelska hotjazztoner — radiomusik från Daventry, och från källarvåningen
i husets ena ända hörs ett väldigt skvalpande, skratt och skrin. Det är turistande
ungdom som tar sig ett dopp i hotellets stora simbassäng, även den uppvärmd
med vatten från den varma källan. Vi kasta oss också i för att skölja av oss
resdammet före middagen. ygj

Med dessa två korta resebilder har jag velat ge en glimt av de revolutionerande
förändringar, som under de sista åren ägt rum på Island, icke minst inom landets
kommunikationsväsen, ändringar, som bl. a. givit problemet, Island som
turistland, helt nya lösningar.

För endast ett fåtal år sedan ansågs en resa till Island vara det verkliga
företaget, om vilket man nästan var skyldig att skriva en bok när det hela var över.
Båtförbindelserna voro glesa och skulle man se något av landet var man hänvisad
till hästryggen. Reykjavik hade då inga bra hotell, och ute på landsbygden var
man uteslutande beroende av böndernas gästfrihet. De utlänningar, som besökte
landet, voro då också huvudsakligen vetenskapsmän, filologer och geologer, för

72

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free