- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
157

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Finlands riksdag av Bruno Sarlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om arbetslivet i finlands riksdag

Efter det man åter sammankommit i oktober sitter riksdagen ända till senare
hälften av december.

Då riksdag efter val sammankommer första gången, böra samtliga
riksdagsmän från klockan 12 på dagen dagen näst före den, å vilken riksdagen skall
sammankomma, förete sina fullmakter. Tillfället för fullmaktsgranskningen är
emellertid blott en formalitet och det egentliga riksdagslivet begynner först
följande dag. Härvid äro riksdagsmännen fulltaligt samlade, ty då försiggå
valen av talman och vicetalmän samt av kanslikommission.

Redan ett par timmar före det första plenums början äro riksdagens matsal
och kafé fyllda av riksdagsmän, framträdande ledande personer inom de olika
partierna, pressrepresentanter och samhälleliga funktionärer. Man gör sig
bekant med nykomlingarna, speciellt dem, som komma första gången, och vilka
mer eller mindre osäkra taga sina första steg på det politiska livets arena, repliker
kastas än hit, än dit från den gångna valkampanjen, tankar utbytas om den
förestående arbetsperiodens viktigaste frågor eller om den ena eller andra gruppens
möjligheter att få sin man i presidiet. — Men tiden hastar, de elektriska klockorna
begynna ljuda, man måste skynda sig till plenisalen, där var och en intar sin
plats i enlighet med bestämmelserna i den vid 1927 års riksdag till efterföljd
antagna arbetsordningen för riksdagen med iakttagande av alfabetisk ordning. Den
riksdagsman, som är till åren äldst, ålderspresidenten, intager talmannens plats,
låter verkställa namnupprop och uppmanar riksdagen att åt sig välja talman och
två vicetalmän genom val med slutna sedlar och utan diskussion av kandidaterna.
Har ingen vid första omröstningen erhållit flertalet av de avgivna, godkända
rösterna, skall ny omröstning verkställas. En dylik utgång anses som ett dåligt
omen för framgången av riksdagsarbetet, men en andra omröstning har emellanåt
måst verkställas. Skulle det gå så, att ej heller vid andra omröstningen någon
erhållit absolut röstövervikt, skall ytterligare en tredje omröstning äga rum och
den förklaras väld, som därvid fått de flesta rösterna. Bliva röstetalen vid tredje
omröstningen lika, avgör lottning valet.

I samma ordning förrättas val av vicetalmän, och sedan valen verkställts
uppmanar ålderspresidenten talmannen och vicetalmännen att inför den församlade
riksdagen avgiva den i riksdagsordningen stadgade högtidliga försäkran.
Slutligen uppmanar ålderspresidenten den valda talmannen att intaga sin plats.

Efter att ha bestigit talmansplatsen håller den valde talmannen ett tal till
riksdagsmännen, tackande dem för det visade förtroendet och tillönskande dem ett
gott samarbete. Ofta uttalar talmannen redan i detta tal sin uppfattning om de
viktigaste uppgifter, som vänta på lagstiftarnas avgörande, samt om den i landet
rådande situationen. Talmännens tal åhöres av riksdagsmännen stående.

Vid första plenum väljer riksdagen jämväl de i riksdagsordningen
omförmälda fyra medlemmarna i kanslikommissionen, till vilken utom de valda med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free