- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
161

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Finlands riksdag av Bruno Sarlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om arbetslivet i finlands riksdag

betänkandena. Under de senaste åren har man sökt begränsa betänkandenas
omfattning och riksdagens arbete har sålunda utvecklats mot större snabbhet,
vilket även påkallats av det ökade antalet ärenden. Men ur lagtolkningens
synpunkt kan denna utveckling icke anses lyckad. Då något diskussionsprotokoll
icke föres vid utskottens sammanträden och då utskotten ofta ändra
regeringspropositionerna med mycket kort motivering, belysa riksdagens handlingar
och protokoll icke alltid de orsaker, till följd av vilka en lagparagraf har fått
sin slutliga, från den i regeringens proposition motiverade formen avvikande
formulering.

Ärendenas upptagande vid riksdagen sker enligt riksdagsordningen sålunda,
att regeringen antingen vid riksdagens början eller under dess fortvaro förelägger
riksdagen propositioner, eller sålunda, att riksdagsman med stöd av sin
motionsrätt väcker motion, som antingen kan utgöras av lagmotion, finansmotion
eller hemställningsmotion.

I en skildring av riksdagsarbetet bör riksdagsmännens motionsrätt egnas
särskild uppmärksamhet. Motionsrätten garanterar riksdagsmannen och indirekt
sålunda även själva riksdagen möjlighet att vid riksdag få till dryftning upptaget
ett ärende, som enligt riksdagsmans eller riksdagsmäns åsikt är av betydelse
för avlägsnande av i lagstiftningen yppade brister eller för statens eller samhällets
ekonomiska liv, och denna rätt är sålunda även ur synpunkten av den
demokratiska statsordningen av utomordentlig vikt. Genom densamma framträda
olika strömningar och de kunna befrukta riksdagens arbete till nationens bästa.
Men man kan icke förbigå det faktum, att motionsrätten, särskilt vad beträffar
finans- och hemställningsmotionerna, ibland utnyttjas alltför flitigt.

Den betydelsefullaste delen av riksdagsarbetet utföres i utskotten och inom
de olika riksdagsgrupperna.

Beroende på förekommande frågors beskaffenhet och bärvidd dryfta
riksdagsgrupperna dem redan före utskottsbehandlingen och under dess förlopp och
anteckna beträffande dem sin ståndpunkt till ledning för sina medlemmar i
utskotten. För såvitt ett ärendes beskaffenhet det kräver remitteras det till en
inom utskottet tillsatt delegation, vari i regel utses en representant eller, efter
styrkeförhållandena, representanter från varje grupp. Inom delegationen
uppgöres ett preliminärt förslag till utskottsbetänkande och ärendet upptages
därefter i utskottet till fortsatt första behandling.

Det har blivit rätt vanligt att ett utskott eller dess delegation i ett ärende hör
sakkunniga. De sakkunniga kallas då till utskottets sammanträde och av dem
begäres närmare förklaringar antingen rörande ett ärendes principiella sida eller
rörande någon särskild därmed sammanhörande omständighet. Utskottets eller
delegationens medlemmar beredas slutligen tillfälle att till de sakkunniga ställa
frågor och sålunda blir diskussionen ofta ytterst belysande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free