- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
165

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Finlands riksdag av Bruno Sarlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om arbetslivet i finlands riksdag

pass ha emellertid i Finlands riksdag icke blivit så allmänna, att riksdagsarbetets
gilla gång genom dem anmärkningsvärt skulle lidit. Sedan kommunisterna ej
längre äro med, har arbetsfreden även i detta avseende i hög grad förbättrats.

Det har blivit sed att plena hållas på bestämda veckodagar för att åt utskotten
må kunna beredas arbetsfred under övriga dagar. I allmänhet arbeta icke heller
utskotten, med undantag av stora utskottet, på lördagar och måndagar, för att
riksdagsmännen, vilka åtnjuta fribiljett på statens järnvägar, må kunna bege
sig hem. Hemresorna, vilka på skämt begynt kallas »badsturesor», enär badstugan
för finnen är halva livet, tangera att bli täta och ha någon gång även stört arbetets
gång.

Ehuru riksdagsmännen vid första efter val sammankommande riksdag till en
början inta plats i riksdagen i den redan nämnda alfabetiska ordningen, ordnar
kanslikommissionen så snart som möjligt platserna på de politiska
grupperingarnas grund, så att socialdemokraterna få sina platser till vänster sett från
talmannens plats, de konservativa partierna till höger och centerpartierna i mitten.
Den sålunda fastställda platsordningen iakttages därefter under hela valperioden.
Vanligen få till riksdagen hörande ministrar och gruppernas ordförande sina
platser i första pulpetraden.

Enligt riksdagsordningen skall ett ärende, därest utskottsbetänkandet angår
godkännande eller förkastande av ett lagförslag, underkastas tre skilda
behandlingar i riksdagens plenum.

Vid första behandlingen föredrages utskottsbetänkandet och lämnas åt
riksdagens medlemmar tillfälle att yttra sig i frågan. Sedan överläggningen
förklarats avslutad, överlämnas ärendet, utan att beslut i själva saken fattats, till
stora utskottet, som i riksdagslivet i Finland har sin särskilt stora och viktiga
betydelse och som på skämt emellanåt kallats »överhuset». Stora utskottet
åligger att avgiva yttrande i ärendet och framställa de förslag, till vilka utskottet
kan finna anledning.

Vid andra behandlingen föredrages stora utskottets betänkande, varvid
riksdagen ingår i prövning av lagförslaget samt fattar beslut om varje särskild punkt
däri. Godkännes stora utskottets förslag i alla delar, förklaras andra
behandlingen avslutad. Blir stora utskottets förslag icke oförändrat godkänt,
överlämnas lagförslaget, i den lydelse det genom riksdagens beslut erhållit, ånyo till
stora utskottet, på vilket det ankommer att förorda förslaget med eller utan
ändringar eller att avstyrka dess antagande. Ha förändringar av stora utskottet
tillstyrkts, beslutar riksdagen om deras godkännande eller avböjande, varefter
andra behandlingen förklaras avslutad. Har stora utskottet däremot icke
föreslagit ändringar, utan förenar sig om riksdagens beslut, konstaterar talmannen
att så skett och andra behandlingen avslutas utan diskussion.

Vid tredje behandlingen, som äger rum tidigast å tredje dagen efter det andra

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free