- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
167

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Finlands riksdag av Bruno Sarlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om arbetslivet i finlands riksdag

ning, som är stadgad för behandlingen i riksdagens plenum. Stora utskottet
godkänner dessutom för sig en särskild arbetsordning.

De riksdagsmän, vilka jämte specialutskott även tillhöra stora utskottet, ha
en tung arbetsbörda att bära, ty genom stora utskottet passera alla
lagstiftningsärenden och även vissa andra viktigare ärenden, vilka av samvetsgranna
riksdagsmän kräva arbetsdrygt fördjupande i vidlyftiga handlingar. Otvivelaktigt
har även stora utskottets sovringsarbete varit till nytta för riksdagens avgöranden.

Pä tal om ärendenas behandling måste vi ännu återvända till plena.

Talmannen kan ej vägra att till handläggning upptaga väckt fråga eller att
framställa proposition, där han ej finner detta strida mot grundlag eller annan
lag eller beslut, som av riksdagen redan fattats. Vid inträffande konflikt avgöres
ärendet av grundlagsutskottet, vars beslut skall lända talmannen till
efterrättelse. Talmannen skall sålunda, endast med ovannämnda undantag, låta
omröstning ske även om sådana i samband med den förevarande saken framställda
och understödda förslag till klämmar, varom utskott icke avgivit utlåtande
och vilka mången riksdagsman får höra för första gången, då talmannen redogör
för diskussionens resultat. Ställningstagandet till dylika klämmar bör sålunda
ske inom några ögonblick och härpå har det berott, att i riksdagen emellanåt
överraskande bli godkända speciellt hemställningsklämmar, vilka vid lugn
prövning visa sig vila på alltför svaga grunder. För missförhållandets avhjälpande
ha riksdagsmotioner även väckts, men hittills ha de emellertid fått förfalla.

Ytterligare bör nämnas, att riksdagen för utövande av inseende över Finlands
Banks förvaltning och rörelse samt även förvaltningen av de under riksdagens
garanti stående fonderna tillsätter nio bankfullmäktige, att riksdagen förfogar,
förutom över ett centralkansli, över ett svenskt kansli, ett kansli för
tryckarbeten, ett finskt stenografkansli, ett svenskt stenografkansli samt ett
maskinskrivningskansli och ett antal tjänstemän ävensom över ett omfattande bibliotek
jämte tjänstemän samt ett kamrerarkontor.

Vidare är det nödvändigt att konstatera, att riksdagen har rätt att granska
lagenligheten av medlemmarnas i statsrådet och justitiekanslers ämbetsåtgärder.
Lagen härom är som grundlag utfärdad den 25 november 1922 och enligt
densamma kan riksdagen i vissa fall besluta att medlem av statsrådet eller
justitie-kansler skall ställas under åtal inför riksrätt. Lagen om denna är utfärdad samma
dag.

Ovan har ännu ej alls berörts riksdagsmännens rätt att framställa spörsmål till
medlems av statsrådet besvarande i ärenden, som tillhöra dennes ämbetsområde,
och ej heller rätten att framställa interpellationer. Spörsmål framställas för
närvarande årligen till ett antal av några tiotal och de äro skriftligt avfattade, ofta
vidlyftigt motiverade. De på dem avgivna svaren äro jämväl skriftligt avfattade
och utdelas för närvarande utan att uppläsas till riksdagen. Spörsmål får fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free