- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
181

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Sveriges riksdag av A. E. Jacobsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sveriges Riksdag

Av A. E. Jacobsson

När den svenska riksdagen i år firat 500-årsjubileum, så får detta näppeligen
betraktas som uttryck för en orubblig tro på att dess enda rätta
födelsedag är tjugondedag jul 1435, då riksmötet i Arboga samlades kring
Engelbrekt Engelbrektsson. Sveriges riksdag har i kungavalsmötena på Mora äng och
i de gamla landskapstingen rötter, som sträcka sig djupt ned i förhistorisk mark.
Icke ens tanken på en representation, som motsvarade det medeltida samhällets
struktur, är ett fynd av Engelbrekt och hans tid. Den äldsta riksdagskallelse,
som finns bevarad, är tre kvarts sekel äldre än Arboga möte och den vänder
sig redan till de kretsar, som sedan skulle komma att bilda riksdagens fyra stånd.
»Riksens ständer» förekomma med andra ord i planritning så tidigt som 1359,
även om det är ganska osannolikt, att det den gången verkligen blev något
riksmöte av.

Men åsyftar man en i lagfästa former organiserad institution, då är Sveriges
riksdag vida yngre. Då är Vasatiden dess daningsperiod och 1617 dess födelseår
genom Gustaf II Adolfs och Axel Oxenstiernas riksdagsordning. Ur andra
synpunkter återigen skulle man kunna säga, att Sveriges riksdag danades under det
därpå följande seklet, då frihetstidens maktägande ständer skötte rikets
angelägenheter. Då uppnådde riksdagen icke blott den högsta maktställning, som den
hittills innehaft, titan då utbildades också arbetsformer, som ännu i mångt och
mycket ha betydelse för svenskt riksdagsarbete och ge riksdagen åtskilligt av
dess särprägel i förhållande till andra parlament.

Lägger man åter huvudvikten vid namnet »riksdag», så kommer man, noga
räknat, inte längre tillbaka i tiden än till 1866 och representationsreformen.
Förut var det riksens ständer som samlades till riksdag. Men när ständerna
tågade bort och kamrarna kommo i stället, blev »riksdag» beteckningen för både
institutionen och dess sammankomst.

Dock: Engelbrekts resning och de krafter, som därvid sattes i rörelse, ha utan
allt tvivel betytt så mycket för svenska folkets rätt och möjlighet att genom
sina representanter deltaga i vården av rikets angelägenheter, att ingen historisk
orätt sker, då riksdagen räknar sin tillblivelse från Arboga möte 1435.
Folkrepresentanternas maktbefogenheter och auktoritet ha skiftat under tidernas
växlingar, arbetsformerna ha utvecklats, namn ändrats och nya skaror trätt fram
i kretsen. Men det gamla germanska arv, folkets delaktighet i egna ödens ut-

181

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free