- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
186

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Sveriges riksdag av A. E. Jacobsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sveriges riksdag

det är ett ämne, som icke är uttömt i en hast. Dock må det vara sagt, att svensk
riksdagsdebatt ogärna släpper kravet på att vara ett verkligt meningsbyte eller
fiktionen, att man talar för att övertyga varandra. Med blotta ordrikedomen
kommer man i regel inte långt på Helgeandsholmen. Men man kan vara en
knagglig talare och ändå vinna kamrarnas öra genom allmänt politiskt kunnande eller
speciella insikter i den föreliggande frågan.

Naturligtvis är debattens möjlighet att öva inflytande på utgången mycket
begränsad. Dock har det hänt, att en oväntad upplysning vållat nederlag t. o. m.
för ett enhälligt utskott. Men genom sin karaktär av ett verkligt meningsskifte
ställer debatten folkombuden inför uppgiften att upplysa landet om skälen för
sitt ståndpunktstagande utan att de därvid ha tid att anlita mycken och finurlig
formuleringsskicklighet.

När remissdebatten är slut, blir det stilla i plenisalarna. Men i riksdagshuset
och hemma hos riksdagsmännen arbetas det. Utskotten börja sina utredningar,
riksdagsmännen skriva motioner, och kungliga förslag dråsa vid varje
sammanträde ned på kamrarnas bord. De sysslolösa lagstiftarna spela bräde eller läsa
tidningar i klubbrummen eller kannstöpa i sammanbindningsbanan, som är den
svenska riksdagens »lobby» eller »Wandelhalle» eller vad det nu heter på andra
håll.

Fram i februari börjar utskottsmälden, först sparsamt, sedan stridare för att
överflöda inemot riksdagens slut. Kamrarna avverka ärendena vid arbetsplena,
som hållas på onsdagar och lördagar och börja kl. 11 samt fortsättas på kvällen,
om det behövs. Ju längre riksdagen skrider framåt, ju oftare inställer sig
naturligtvis detta behov, ju längre bli föredragningslistorna, ju betydelsefullare
ärendena, ju långvarigare debatterna, ju längre och tröttsammare kamrarnas nattliga
samvaro.

Då kan det väl hända, att en del ärenden siktas litet mindre noggrant, men
annars utmärkes den svenska riksdagen av den omsorg, med vilken den ägnar sig
åt smått lika väl som åt stort. Skolade i det kommunala livet ha många
riksdagsmän otvivelaktigt benägenhet att göra riksdagen till en sockenstämma, och
tröttande debatter om t. ex. små pensionsärenden bidraga inte till att höja det
allmänna intresset för parlamentets arbete. Men folket kan ha den trygga
förvissningen, att även små ting bli väl vårdade.

Alla ärenden skola föredragas samtidigt i båda kamrarna. Det händer väl, att
första kammaren hinner draga ifrån sin mångtaligare och därför ordrikare
med-kammare. Men det kan endast tillfälligtvis rubba parallelliten i arbetet. Stanna
kamrarna i olika beslut, så får antingen utskottet söka sammanjämka eller också
har ärendet förfallit. Dock icke i anslagsfrågor, som i så fall avgöras genom
gemensam omröstning, då kamrarna votera var för sig men rösterna
sammanräknas.

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free