- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
187

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Sveriges riksdag av A. E. Jacobsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sveriges riksdag

Till de regelbundna stora debatterna hör den, då det konstitutionella ansvaret
skall utkrävas. Alltid hittar konstitutionsutskottet någon anledning till
anmärkning mot statsråden och framlägger den för riksdagen. Men formerna för det
konstitutionella ansvarets utkrävande, sådana regeringsformen vill ha dem, äro
urmodiga. Om man bortser från sådant brottsligt förfarande av någon
regeringsmedlem, att det kan föranleda riksrätt, så skulle riksdagen, om det vill fullfölja
målet, egentligen hos konungen anmäla det prickade statsrådet för att han icke
iakttagit rikets sannskyldiga nytta eller icke visat tillräckligt nit och skicklighet
i utövandet av sitt ämbete. Det brukas nu inte. I stället har andra kammaren
funnit en annan utväg. Den tillåter sig att lägga anmärkningen »med gillande»
eller »med ogillande» till handlingarna. Det blir en dagordning, fastän
dagordningsinstitutet inte finns! I första kammaren anser man inte heller sådan
betygssättning av utskottets anmärkningar vara författningsenlig.

Annars är det troligare, att en politisk kris, om en sådan är i faggorna, hellre
inträffar vid behandlingen av de stora sakfrågorna mot riksdagens slut. Den
kritiska tiden för en svensk regering är också dels september månad, om det då
hållits politiska val, dels riksdagens slutperiod i maj—juni. Den förra
socialdemokratiska regeringen, den sandlerska, föll på försommaren 1926 till följd av
arbetslöshetsdirektivens behandling i riksdagen, den första ekmanska på hösten 1928
i samband med vid andra-kammar-valen inträffade händelser, den följande
lindmanska regeringen försommaren 1930 på jordbruksfrågans utgång i riksdagen.
Och den andra ekmanska regeringen hade säkerligen, även om icke statsministerns
katastrof hade kommit, måst vika för valutgången 1932. Om en regering
överlever dessa kritiska perioder, så kan den sitta ganska trygg under återstoden av
året.

Så kan det hända, att en varm natt i maj eller juni utkämpas en het dust om
en regerings vara eller icke vara under plenisalarnas kupoler och att
riksdagsmännen, då de tåga ut på Norrbro i den ljusa försommarnatten, ha åstadkommit
politiskt väderskifte i landet.

Det kan också vara deras sista värv för den riksdagen, ty så fort den sista
tvistefrågan behandlats, skingras de i hast som agnar för vinden. De ärenden, som då
återstå och som upptaga den sista riksdagsveckan — beräkningen av bevillningarna
och fastställande av statsregleringen — de få skötas av talmän, utskottspampar
och stockholmare, som tillsammans bilda ett litet rumpparlament på något tjog
ledamöter. Men besluten är ju då redan avgjorda genom förut träffade
dispositioner.

I plenisalarna äro riksdagsmännen placerade icke efter partier utan länsvis,
börjande med Stockholms stad och med Norrbottens län som stockholmarnas
antipoder vid andra väggen. Vid sitt deltagande i debattarna få de hålla till
antingen i talarstolen vid talmannens sida eller på sin plats i kammaren. De

187

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free