- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1936 /
188

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslivet i de nordiska ländernas riksdagar - Sveriges riksdag av A. E. Jacobsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sveriges riksdag

stora anförandena hållas i regel från talarstolen, replikerna slungas ut från bänken.
Men många riksdagsmän visa — till förtret för pressläktaren — en avgjord
motvilja mot att stiga upp på podiet.

Fastän riksdagens befogenheter och över huvud dess statsrättsliga ställning
ligga utanför ramen för dessa anteckningar och sålunda även kapitlet om
riksdagens verk —• genom vilka bl. a. förvaltningen av riksbanken och riksskulden
handhaves — kan förbigås, så bör man icke lämna onämnd den för Sverige
egenartade institution, som finns bland dessa verk och representeras av
justitieombudsmannen och militieombudsmannen. Den som läser svenska tidningar får
snart nog ett intryck, att J. O. är ett slags klockarfar, till vilken svenska folket
vänder sig, så snart det anser sig behöva hjälp för att komma till rätta med
äm-bets- och tjänstemän. Ty J. O. — och för försvarsverkets vidkommande
militieombudsmannen — har att såsom riksdagens ombud vaka över att domare och
ämbetsmän efterleva lagar och författningar. För folket framträder han i denna
egenskap klarare och tydligare än justitiekanslärn, vilken bl. a. har att å
konungens vägnar fullgöra enahanda uppgifter.

I andra kammaren äro alla blott och bart »herrar», sparsamt uppblandade med
»fruar» och »fröknar». Men i första kammaren finns ännu en och annan »herr greve»
eller »herr friherre» kvar. Det är en av de små skiljaktigheter, som existera mellan
kamrarna och som de synbarligen hålla styvt på. När lagstiftarna förr samlades
inför tronen voro de »gode herrar och svenska män», vilket utgjorde den gamla
avslutningen och sammanfattningen av en omständlig tilltalsformel, däri vart
stånd apostroferades med särskilda epitet. Sedan nu kvinnan tågat in i rikssalen
ha de blivit: »svenska män och kvinnor, valda ombud för Sveriges folk».

88

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:49:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1936/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free