Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordens plats i världshushållet. Fakta och tankar i ett aktuellt ämne av Chr. von Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENS PLATS I VÄRLDSHUSHÅLLET
denna gång icke av nordborna själva utan av Hansan, som med sin stolta
och inspirerande devis «navigare necesse est» fick kommersen utmed det
baltiska innanhavets stränder att blomstra i en dittills oanad omfattning.
Att den nordiska folkstammen genom Hansans verksamhet erhöll mycket
betydelsefulla impulser i mer än ett avseende och icke minst ifråga om lust
att driva köpenskap torde vara ställt utom allt tvivel.
På samma sätt eggande till handel med utlandet verkade säkerligen också
engelsmäns och holländares inträde på de nordiska marknadsplatserna under
1600- och 1700-talen. Skapandet av bl. a. det svenska ostindiska
handelskompaniet år 1731 är ett berömt och lysande exempel härpå.
Napoleonstidens omvälvningar ocli osäkerhet på haven medförde ebb i
utlandshandelns tidvatten, som länge gjorde sig kännbar. Den i den nordiska
folkkaraktären nedlagda, till synes obetvingliga driften att sträva uppåt å
den ekonomiska samhällsstegen tog sig därpå under 1800-talets senare hälft
och under början av detta sekel sitt mest kända uttryck i emigrationen. Icke
utan rätt kan detta utflöde från Nordens länder av energiska och dådkraftiga
män och kvinnor benämnas med ordet folkvandring, till sitt syfte direkt
påminnande om vikingatidens här ovan berörda kolonisationsresor. Vilka
synpunkter, som än kunna läggas på emigrationen, säkert är dock, att
Nordens länder hos den stora handelsnationen i väster ha ett betydande
goodwillvärde därigenom att emigranterna och deras efterkommande, såsom så ofta
framhållits från amerikanskt håll, utgöra det allra bästa folkelementet å den
nordamerikanska kontinenten.
Om det alltså förhåller sig så, att Nordens folk under skilda epoker
av gångna tider spelat om icke första fiolen så åtminstone ett
betydelsefullt instrument i världens handelsorkester, så är det likväl först efter
världskrigets slut och speciellt under det allra senaste decenniet, som
Norden uppnått vad den i dag obestridligen är — en stormakt i
världshushållningen.
Hur vi kommit dit har här ovan helt fragmentariskt antytts. En
förening av lyckliga omständigheter i form av gynnsamt geografiskt läge,
sällsynt gott och samtidigt härdande klimat, stora naturrikedomar, men först
som sist en kärnsund och intelligent högtstående befolkning har lett till
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
