Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordens plats i världshushållet. Fakta och tankar i ett aktuellt ämne av Chr. von Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENS PLATS I VÄRLDSHUSHÅLLET
och som beräknas ha uppgått till något mer än 60 % av guldvärdet av
världens samlade export och import. Därest siffrorna liär ovan omräknades
efter guldvärde skulle vad nu sagts ytterligare styrkas.
Fördelad per capita blir Nordens totalhandel under 1935 Sv. Kr. 454:—
med Kr. 215:— på export och Kr. 239:—- på importen. Till jämförelse kan
nämnas, att det stolta Albions söner och döttrar kunna uppvisa en endast
obetydligt högre siffra per individ, eller Kr. 466:— sammanlagd in- och
utförsel. Handelsstormakter sådana som Frankrike, Tyskland och U. S. A.
kommo 1935 långt efter med Kr. 228:—, 206:— och 130:—- respektive.
Det bör observeras, att ovannämnda siffror för de nordiska länderna avse
íoíaZ-handeln, inkl. transito. För övriga här nämnda länder har det endast
varit möjligt att för 1935 erhålla uppgifter å specialhandeln, eller således
exklusive transitohandeln, vilket förhållande dock icke torde kunna vålla
någon större förskjutning av jämförelsen. Det lilla landet Island torde i
detta hänseende vara ett världsrekord. Dess handelsomsättning belöpte sig
nämligen under 1934 och 1935 till icke mindre än Sv. Kr. 714:— resp.
Sv. Kr. 662:— per individ.
De stora varumängder, som Norden byter med utlandet, befraktas i
mycket stor omfattning å egna kölar. Danmarks, Finlands, Norges och
Sveriges sammanlagda handelsflotta uppgives sålunda i storlek vara den
tredje i ordningen med 10,6 % (härav 6 % enbart på Norge) av
världstonnaget och överträffas endast av de brittiska och amerikanska
handelsflottorna med deras 28,2 resp. 19,3 %.
Efter att ha gjort klart för oss vilken relativ och absolut ställning de
nordiska länderna intaga i det internationella varuutbytet och vilken högst
betydande köpkraft, som den samlade nordiska marknaden besitter gentemot
utlandet — de 16 miljonerna nordbor köpte under 1935 utifrån för 3,9
miljarder svenska kronor, men de 42 miljonerna fransmän endast för 5,5
miljarder kronor, de något flera italienarna vida mindre (2,2 miljarder
kronor år 1933) samt Tyska Rikets 67 miljoner innebyggare för endast 6,7
miljarder kronor — återstår härnäst att som hastigast kartlägga de vägar
utmed vilka vår köpenskap med främmande länder för närvarande söker sig.
Visserligen torde det icke finnas någon vrå på jorden, dit icke nordiska
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
