- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1937 /
56

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordens plats i världshushållet. Fakta och tankar i ett aktuellt ämne av Chr. von Sydow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDENS PLATS I VÄRLDSHUSHÅLLET

Från Nederländerna köpte vi under samma år mera än vad detta lands
egna kolonier i Holl. Indien gjorde. Nordens procenttal uppgick nämligen
till 5,1 % jämfört med Indiens 4,3. U. S. A. stannade vid 3,2 %.

Av industrilandet Belgiens utförsel hamnade 1934 4,6 % i de nordiska
länderna men endast 4,3 % i U. S. A.

Frankrike är icke känt såsom en särskilt energisk försäljare å den
nordiska marknaden och hade en export till oss, som endast uppgick till 2,2 %
av totalexporten, medan dess skeppning till England var 8,6 % och till
Förenta Staterna 4,7 %.

U.S. A. sände slutligen av sin sammanlagda utförsel 3 % till Nordens
länder, 5,1 % till Tyskland, 5,4 % till Frankrike och 18 % till England.

Härmed må dammluckorna sättas för en vidare fors av siffror, vilkas
mångfald säkerligen länge nog tröttat läsaren. Väsentliga delar av det här
ovan refererade statistiska materialet torde för övrigt redan vara kända inom
vida kretsar. De framlades för offentligheten vid det nordiska ekonomiska
mötet i Stockholm i februari 1935 av den svenska delegationens ordförande,
generaldirektör Orne.

Vid vår genomgång av «affärsställningen» hos det nordiska
«köpmans-huset» — om denna benämning i detta sammanhang kan tillåtas — ha vi
funnit, att handelsomsättningen drivits upp till en mycket hög nivå, ja, i
jämförelse med andra länder till en så hög nivå, att uttrycket stormakt
väl kan försvaras.

Till vilka reflektioner kan då detta förhållande leda, och huru skola vi
bäst kunna försvara och ytterligare befästa denna vår ledande ställning, som
icke endast är ett glädjande faktum utan av vilken vi för uppehållandet av
vår levnadsstandard också äro beroende? Det må då först och främst
ihågkommas, att de nordiska länderna tagna var för sig icke spela den roll, att
de kunna anses vara några handelsstormakter utan att det först är när man
i jämförelsesyfte lägger ihop deras utrikeshandel till en enhet, som detta
epitet är berättigat.

I följd härav ger sig svaret omedelbart självt å den fråga, som här ovan
framställts. Därest de nordiska länderna skola kunna begagna sig av den
framträdande ställning, som de tillsammans intaga i det ekonomiska världs-

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordkal/1937/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free