Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarskandinavismen av P. Albin Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARSKANDINAVISMEN
våra länder fåväldet. Arbetarståndet behandlades hart när som en
parias-klass, i alla avseenden tillbakahållen och förtryckt, politiskt utestängd,
socialt föraktad, rättslös. Utestängda från den nationella gemenskapen kunde
arbetarna icke anamma den skandinaviska gemenskapen i dess högre mening.
Det var endast naturligt att klasskänslan och klassgemenskapen blevo starkare
än den allmänna samhörighetskänslan och satte sin prägel även på de
förbindelser, som arbetarna kunde knyta över landgränserna.
Initiativet till den första skandinaviska arbetarkongressen utgick från
Sverige, närmare bestämt Göteborg, som också blev kongressens säte.
Dessförinnan hade man emellertid under flera år i Danmark intresserat sig för
frågan om förbindelser till och samarbete med arbetarna i de andra
skandinaviska länderna.
Den modärna arbetarrörelsen i Danmark uppkom ett tiotal år tidigare
än motsvarande rörelser i Sverige och Norge. Socialdemokratins
internationella betoning gjorde det naturligt för de danska socialdemokraterna att
intressera sig för socialdemokratins utbredning till grannländerna. Danska
socialdemokrater medverkade vid bildandet av den första modärna
arbetarorganisationen i Sverige -— Allmänna arbetareföreningen i Malmö — och
August Palm stod i livlig kontakt med meningsfränderna i Köpenhamn från
början av sitt banbrytande arbete för svensk socialdemokrati. Allmänna
arbetareföreningen betecknades för övrigt av högertidningen i Malmö som
«den svenska filialen av Köpenhamns socialistförening». I Köpenhamn
bildades också i mitten av 1880-talet särskilda föreningar för socialismens
spridande i Sverige och Norge.
Men det var dock icke det ideella syfte, vilket på detta sätt kom till synes,
som blev den starkaste drivkraften till arbetarskandinavismen. Det fanns
en ännu starkare, man kan kalla den praktisk eller egoistisk allt efter tycke
och smak. Denna framsprang ur de svårigheter som de oorganiserade
arbetarna särskilt i Sverige beredde de organiserade danska arbetarna i deras
strävanden efter bättre arbets- och levnadsbetingelser. I en översikt från de
tidigare åren, som borgmästare J. Jensen lämnade vid den skandinaviska
arbetarkongressen 1912, underströks detta. Borgmästare Jensen yttrade bl. a. :
«En låg lön i Köpenhamn var dock alltid åtskilligt högre än den lön som
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
