Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk demokrati av Herbert Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk demokrati
av förhållandet till Danmark år 1918 och antagandet av ny författning
år 1920.
Den fullständiga folkstyrelsens sena införande i de nordiska länderna får
emellertid, såsom nyss betonades, icke fattas som ett bevis på svaga
demokratiska traditioner. Tvärtom hade före demokratiseringsprocessens
fullbordan samtliga de nordiska länderna lång erfarenhet av ett representativt
system, som gav olika folkgrupper möjlighet att göra sina intressen gällande,
av vidsträckt lokal självstyrelse och av garantier för den medborgerliga
friheten. Den fullt utvecklade demokratien i form av parlamentarism och
allmän rösträtt var sålunda väl förberedd. Särskilt bör det erinras att även
i Finland under tsartiden, trots undertryckningspolitik och
förryskningssträ-vanden, väsentliga moment i ett fritt styrelsesätt höllos vid makt. Sociala och
kulturella förutsättningar för en politisk demokrati funnos i de nordiska
staterna i högre grad än i flertalet under 1900-talets första decennier
demokratiserade länder; framför allt kan man peka på den allmänna
folkbildningen.
Vid olikheterna i de nordiska statsskickens rättsliga gestaltning skola vi
endast stanna ett ögonblick. Att Finland är republik, de övriga staterna
monarkier, torde för den parlamentariska demokratiens funktionering
hittills icke ha varit av större betydelse. Det kan dock göras gällande att den
finske presidenten på grund av sin ställning såsom demokratisk
förtroendeman vid vissa tillfällen kunnat utöva ett direkt ocli påtagligt inflytande i
högre grad än statscheferna i de monarkiska staterna; genom 1930 års under
Lappo-rörelsens tryck antagna grundlagsändring skapades också möjlighet för
presidenten att i kritiska situationer vidtaga extraordinära åtgärder, t. o. m.
oberoende av vissa författningsbestämmelser. Viktigare är kanske att erinra
om att tvåkammarsystemet i Danmark och Sverige komplicerar den
parlamentariska ordningen. I mindre grad gäller detta Danmark, där landstinget
intagit en avgjord sekundär plats och folketingsparlamentarismen allmänt
erkänts; konflikter mellan de båda tingen ha dock aktualiserat frågan om
landstingets avskaffande. Sverige däremot är en av de få stater, där verklig
tvåkammarparlamentarism råder, och första kammaren har vid ett tillfälle
(1923) störtat en av andra kammaren i vederbörande sakfråga stödd regering;
ur partisynpunkt lia kamrarna dock i regel varit så lika, att deras likställighet
icke medfört avsevärda svårigheter vid regeringsbildningen. Det maktmedel
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
