- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1938 /
45

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk demokrati av Herbert Tingsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordisk demokrati

(nationella förbundet och olika national-socialistiska riktningar), som
uppträdde vid 1936 års val, ledo ett förkrossande nederlag och vunno ingen enda
plats i andra kammaren. I Norge intog arbetarpartiet under en följd av år
en radikal, antirevisionistisk position, men under de senaste åren har partiet,
på samma sätt som motsvarande partier i de andra nordiska länderna, fört
en moderat politik i samverkan med borgerliga riktningar; för närvarande
är intet antidemokratiskt parti representerat i stortinget. I Finland, där
självständighetsperioden började med ett inbördeskrig, har spänningen mellan
olika folkgrupper varit starkare och de antidemokratiska tendenserna
följaktligen av större betydelse. Det kommunistiska partiet besatte, innan det
förbjöds år 1930, omkring en tiondel av platserna i riksdagen; Lappo-rörelsen
syntes under en kort tid hota den härskande regimen och lyckades i själva
verket framkalla väsentliga modifikationer av det demokratiska systemet; vid
1933 och 1936 års val erövrade den s. k. fosterländska folkrörelsen, inom
vilken fascistiska tendenser framträda, icke mindre än fjorton mandat. På
Island ha endast tre partier varit av större betydelse; under senare år ha ofta
bondepartiet och socialisterna samverkat mot det mera konservativa
självständighetspartiet.

Med föga väsentliga undantag ha alla partier genom deltagande i
regeringsbildning på parlamentarisk bas engagerat sig i det demokratiska
systemet. Det kan här icke komma ifråga att lämna någon redogörelse för
regeringsskiften och parlamentarisk praxis i de olika länderna. Det skall
endast betonas, att innehavet av regeringsmakten på ett egenartat sätt växlat
mellan skilda partier och koalitioner; man kan i själva verket tala om ett
slags rotationssystem i fråga om rätten att bilda regering. Stabilast har den
parlamentariska utvecklingen varit i Danmark, där under långa tider högern
och bondevänstern, respektive socialdemokraterna och den radikala vänstern,
etablerat en tämligen fast samverkan och där sålunda ett slags
tvåkoalitions-system förelegat. Sedan maj 1920 ha här endast fyra regeringar fungerat;
de tre första av dessa voro minoritetsregeringar, men den nu sedan år 1929
sittande koalitionsregeringen har haft fast majoritet i folketinget. I fråga om
regeringsstabilitet intar sålunda Danmark jämte England och Nederländerna
en särställning bland parlamentariska stater. I Norge och Sverige har
minoritetsparlamentarismen varit mest utpräglad; med ett undantag för Sveriges
del har ett enda av de större partierna utgjort den sittande regeringens huvud-

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:04:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordkal/1938/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free