Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen tjänar det nordiska samarbetet av Ragnar Allberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filmen tjänar det nordiska samarbetet
Det är på sitt sätt signifikativt att redan i den nordiska filmens barndom
de första stapplande stegen togos hand i hand av en dansk och en svensk;
den första fasta biografteatern i Skandinavien, ett tält på Malmö tivoli,
öppnades av svensken J. E. Kock och köpenhamnaren Ole Olsen vid sekelskiftet.
Och några år senare inspelade de två kompanjonerna en film tillsammans.
Film hade dock tidigare tillfälligt och redan 1896 visats i Sverige av
ambulerande biografer och ungefär samtidigt upptogs också den första filmen i
Sverige. År 1897 filmades öppnandet av industriutställningen i Stockholm
av svenska fotografen Ernest Florman och 1898 förevigade i rörliga bilder
danska fotografen P. Elfelt en skön sommardag vid sundet den danska
kungafamiljen i samvaro med tsar Nikolai II av Ryssland, kung Georg av Grekland
och drottning Alexandra av England.
Ungefär samtidigt spirade i dessa två länder också den organiserade
filmverksamheten fram ur de första årens sporadiska ansatser, att med de
primitiva kamerorna fästa celebra händelser som kungamöten eller utställningar
på celluloidremsan eller att med bistånd av folkliga aktörer inspela ett
minut-långt «drama». 1906 bildades i Köpenhamn det snart världserövrande
Nordisk Films Kompagni, och 1907 växte Svenska Biografteatern, Svensk
Filmindustris föregångare, fram i Göteborg — från 1910 i Kristianstad -— under
Charles Magnussons framsynta ledning. Det var enkla, tekniskt ofullkomliga
filmer utan några konstnärliga anspråk, men burna av en frisk och oförfärad
tro på framtiden för den märkliga nyheten. När man i dag jämför en
film-stump från denna idylliska tid, då inspelningarna ägde rum i ett tält och
kostade något tusental kronor, med dagens utländska filmskapelser i
jätteformat med tusentals medverkande och en utgiftsstat med miljonsiffror och
minns, att denna utveckling icke är stort mer än fyrtio år, häpnar man inför
detta imponerande exempel på, att vi leva i teknikens århundrade. I
Skandinavien måste en filminspelning på grund av det begränsade
exploateringsområdet röra sig med mindre summor, men som jämförelse kan nämnas att
en film 1907 mätte högst 100 meter i längd och idag är 2 500 meter eller
mera. Det märkliga är, att i dessa glatta stålblanka monument över teknikens
triumf trivs ocli spirar ändå konstens röda blomma.
Nordisk Film förde en isbjörn som märke, Svenska Biografteatern en
uggla, och i dessa två tecken har den nordiska filmen vunnit många och stora
segrar ute i världen. Asta Nielsen, Betty Nansen och Valdemar Psilander
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
