- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1938 /
69

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilltalsord i Norden av Erik Wellander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tilltalsord i Norden

Till följd av att titlarna
kommo att användas såsom
tilltalspronomen blev frågan om
vårt tilltalsskick en social
fråga. Förutsättningen för att
ett tilltalsord skall vara socialt
indifferent är att det används
ömsesidigt, med full
reciprocitet. Det enda undantaget från
den regeln, som icke har
menliga följder, är den skillnad som
görs mellan äldre och yngre,
och det har sin naturliga grund.
Den yngre blir i sinom tid äldre
och kommer då i åtnjutande av
av den respekt, som ligger i det
vördsamma tilltalet. Det är en
sorts ömsesidighet i stort, som
jämnar ut motsatserna. Men om
man till betitlade — i regel
förmän, överordnade, högre stående och dylika — använder titel som
tilltalsord men till obetitlade endast pronomenet ni, så måste olikheten i
tilltalssättet få till följd, att ni uppfattas som ett socialt skiljemärke, som stämplar
den niade såsom tillhörande den stora hopen av obetitlade. Ur denna
uppfattning har så växt fram mindervärdeskänslan hos den obetitlade, den mycket
diskuterade känslan av att den, som nyttjar ni som tilltalsord till en annan,
anser sig vara något förmer, anser sig socialt stå över.

Därmed är dock ingalunda sagt, att ni överhuvud icke skulle kunna
användas som tilltalsord. Utlänningar bibringas ofta av skämtsamma värdar den
föreställningen, att svenskarna äro oerhört stränga i sina plägseder, att man
gör sig olycklig, om man vid middagen skålar med värdinnan, dricker vin
utan att skåla med någon och dylikt. Detta är fabler i stil med den gamla
legenden, att svenskarna vid festliga tillfällen skulle sjunga «Min skål, din
skål, alla vackra flickors skål!» I själva verket förhåller det sig så, att ni
mycket väl kan användas och rätt allmänt också användes i bildade kretsar

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:04:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordkal/1938/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free