- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1938 /
70

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilltalsord i Norden av Erik Wellander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tilltalsord i Norden

och framför allt i sådana kretsar, där man är van att tala främmande språk.
I brev är Ni under alla förhållanden fullt korrekt.

Med det starka inflytande, som skriftspråket i våra dagar utövar på
talspråket, är det att vänta, att ni småningom kommer att tränga igenom som
allmänt tilltalsord även i talspråket.

Språkmännen ha emellertid icke givit sig till tåls med detta. De finna, att
det går för långsamt. Nu sist har Modersmålslärarnas förening i Stockholm
givit ut ett litet häfte i ämnet, som på statens bekostnad utdelats till alla skolor
i landet för att ge stoff och uppslag för undervisning i ämnet.

De finnas dock, som principiellt hålla på vårt egendomliga tilltalsskick
och däri se en intressant och på sitt sätt lovvärd svensk särart. Vad finns
det för skäl, frågar en spirituell litteraturkritiker, att byta ut den fina ocli
rika svenska nyanseringen av tilltalsord, som det måste vara en glädje för en
författare och en skicklig översättare att handha, mot en osvensk enformighet?
Och en Göteborgstidning försäkrar, att för det första lönar sig inte allt detta
oväsen, och för det andra är det bra att det inte lönar sig. Tack vare denna
omständighet behålla vi svenskar vår särart.

Ja, naturligtvis är det intressant för en språkkännare att urskilja och på
den intellektuella och sociala rangskalan inordna alla dessa nyanser. Och
naturligtvis är det en rolig sport för en skarp iakttagare att exempelvis i en
roman eller ett teaterstycke återge «den fina och rika nyanseringen av
tilltalsord». Kyparen karakteriseras då av det för hans yrke beteknande här och
där: Vad får det lov att vara här? Den blyga skrivmaskinsfröken igenkännes
på sitt vädjande: Jag vet inte om jag är ihågkommen sedan i Mölle i somras?
Landsbygdens enkla barn ha sitt litet tafatta: Hur länge är det te å ska stanna
hemma? Den borgerliga medelklassen kännetecknas av det elegantare
pas-sivum: Hur länge skall det stannas hemma? och den studerandes bokvett tar
sig som alltid uttryck i verbalsubstantiv: Hur lång blir vistelsen hemma? Alla
gå de som katten kring het gröt omkring det fruktade tilltalsordet ni.

Kan man då om hela ni-frågan säga som den indelte soldaten Appelkvist
sade, när han fick order att byta namn och kalla sig Kvist: Aldrig har en
fälle så bråttom, så en inte har ti å säja Appelkvist.

Jo, nog liar man i regel tid att säga både Appelkvist och om så behövs
protokollsekreterare Appelkvist också, men det är ofrånkomligt, att det lägger
en viss tyngd över umgänget. Även över umgänget de nordiska folken emellan,

70

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:04:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordkal/1938/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free