Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Simberg — Dödens och djävlarnas målare av Holger Wikström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hugo Simberg
Faster (1898). Olja. Ateneum, Helsingfors
Porträttet föreställer konstnärens faster Alexandra Simberg, hans första
lärarinna i målning. Simberg har även etsat hennes porträtt och skulpterat henne
i buxbom
adlad nutidstyp skådande mot ljuset. För
Simberg gällde det att utfylla murytorna,
att smycka valvkappan och
läktarbarriä-ren och att komponera glasmålningar till
kyrkans fyra fönster. Vid prydandet av
valvkappan betjänar sig Simberg av ett
törnros- och ett vingmotiv, som förläna
rummet en prägel av svävande lätthet.
För väggfreskerna och
fönstermålningarna betjänar ban sig av sina farna års
motivskatter eller öser ur släktets
samlade förråd av religiösa symboler, men
omstöper det hela i sin anda. Mest
har han gripits av läktarfrisens
problem och här har småmålaren Simberg skapat ett fullödigt prov på stor
dekorativkonst genom sin fresk «Kransbärande ynglingar».
Utgående från orgelläktaren vandra tolv unga gossar bärande livets krans
mot altaret. Framme vid altaret går tåget in mot ett landskap, i vars förgrund
en brinnande buske sträcker sig fram mot den främsta av gossarna. I purpur
och grönt bära dessa fram hela kyrkan mot uppståndelsen. Man har sagt
att ynglingarna beteckna tolv variationer av människonaturens sätt att reagera
under livets börda. En strävar hoppfullt framåt, en annan dignar under
bördan, en tredje sträcker sig efter en fallen ros. Dessa ynglingagestalter hava
framhållits som typ- och kanonbildande. Över dem vilar intet av antikultur,
av primitiv brutalitet som t. ex. hos Gallén. Där finnas en osökt naturlighet
och ett formernas etos, som föra tankarna till quattrocentons knoppande
friskhet. Simberg för den finländska mo- och ödemarksvuxna ynglingen in i den
sakrala monumentalkonsten.
Simbergs verk från tiden 1907—1909 göra mest intryck av studier. Han
slår sig in åt olika håll. Simberg står ej ensam i sin strävan efter nya impulser.
Den finländska konsten trängtade efter förnyelse. Enstaka konstnärer börja
orientera sig mot neoimpressionismen. Även Simberg slår in på allfarvägen.
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
