Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Snellmans Stockholms-år av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. V. Snellmans Stockholms-år
friade Snellman på nytt — med
samma resultat som senast. Strax
därpå reste lian till Tyskland.
Ett par veckor senare skrev fru
Flygare till sin bror: «Och det
var sant Snellman — han är rest
— fick nej för sista gången och
sade likväl i det han gick: «Jag
hoppas ändå.» Ingen nation måtte
övergå finnar i envishet. Han
har nu företagit sin länge
fördröjda vetenskapsresa till
Tyskland, måtte ban bliva där. Jag
trivs bra där jag är.» Här talar,
anmärker Kjellén, icke den
litterära damen från Stockholm, utan
den icke så litet viktiga och kavata
skärgårdsflickan från Strömstad.
Snellmans sista ord til fru
Flygare hade varit: «Jag hoppas
ändå.» Men hoppet sveks. I maj följande år fick Snellman i Tyskland ett brev
från Blanche, som underrättade honom om att «vår ,lilla Frun’» gift sig med
vännen Carlén. «De tyckas lyckliga och smekmånaden fortfar ocli de säga,
att ingenting mera fattas i deras lycka, mer än din närvaro, och de tala alltid
om dig.» Blanche sökte tydligen så gott han kunde trösta Snellman. Snellman
tog nog icke slutet på sagan mycket tragiskt, och recensionen av Rosen på
Tistelön visar, att han fortfarande bevarade sin välvilja för henne. Men den
som är road av att leka med fantasier kan försänka sig i spekulationer över
hur Snellmans öde gestaltat sig, om fru Flygare valt honom i stället för den
beskedliga slarven Carlén. Fru Flygare hade nog icke utan vidare låtit
Snellmans kraftiga vilja råda; hennes egen var inte heller svag.
Under slutet av sin Stockholmsvistelse gjorde Snellman bekantskap med
en annan av Sveriges författarinnor, som också väckte hans livliga intresse.
Det var friherrinnan von Knorring, författarinnan till Cousinerna ocli flera
andra romaner, där hon i starkt romantisk belysning skildrat den svenska
12
177
Em. Flygare-Carlén
Teckning av C. Bennet 1849. Finlands Nationalmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
