Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen av Mårten Sjöbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Sjöbeck
Bohuslän i den nordiska
naturgemenskapen
Bland Sveriges originella provinser intager Bohuslän en rangplats. När
svensk känsla och naturuppfattning försöker att komma till rätta med
Bohuslän, föresvävas den stundom av norsk bygd ocli norsk natur. Detta
sker oberoende av historiskt känslotänkande. Det är ytterst de landskapliga
yttringarna, som uppfordra därtill, havet och fjordarna, den sargade kusten
med det nakna urberget av gnejs och granit, men också åsynen av
människans hårda arbete med de förvärvskällor, vilka knytas till sjön och det
strävsamma livet i kamp med naturkrafter. Djärvhet och frigjordhet äro
egenskaper, som stämpla den nakna kustzonen ocli havsbandet med dess
skär, holmar och öar, de delar av Bohuslän, vilka framför allt slå vakt
omkring individualiteten. Må vara, att formaten te sig blygsamma vid
jämförelse med Norge, men det är heller icke de exakta måtten, som ögat
sysselsätter sig med, utan med den livliga, omväxlande formen, så som den frigöres
i den öppna kustterrängen inför havet och under en hög himmel.
Ser man närmare efter, skall man samtidigt upptäcka ett drag i Bohusläns
natur, som är utomordentligt vekt och knytes till låga sandstränder där en
rik lövvegetation stänger in grunda, stilla havsvikar. Dessa blida, rogivande
landskap, som vi träffa exempelvis på södra kusten av ön Orust, kunna erinra
oss om Danmarks mjuka kustprofiler.
Om Danmark påminnas vi också i södra Bohusläns jordbruksbygder, när
vi iakttaga de äldre fyrlängade och kringbyggda bondgårdarna. Detta
inflytande från vårt södra grannland vandrar genom Skåne och Halland upp i
Bohuslän. Utbredningen av denna tradition omfattar landmassor, vilka ha
Kattegatt till medelpunkt, och företeelsen markerar stort sett utsträckningen
inom Sverige av gammaldansk odling. De skånsk-danska gårdsfyrkanterna
gå upp till mellersta Bohuslän. Så långt har också ett mera utvecklat byväsen
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
