- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1938 /
182

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen av Mårten Sjöbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen

fullgjort sin samlande och sammanhållande verksamhet i äldre tiders
kulturliv. Södra Bohusläns på byar grundade odlingszon har genom de lagar, vilka
reglerade samfälligheten, framtvingat utmarkernas — de bergiga
högområdenas — kalhet. Inom denna zon har den utvecklade gemenskapen också
utbildat kustens och havsbandets stora fisklägen. Norr om Uddevalla och
Gullmarsfjorden blir by väsendet av gammalt svagare. Enkelgårdar och spridda
hemman bliva allmänna, fisklägena bliva mindre och vegetationen får mera
att betyda. I dessa drag spåras inflytanden av norska bebyggelsetraditioner.
Denna del av Bohuslän utgjorde under medeltiden det gamla Ranrike, som
var fastare knutet till norskt kulturliv.

På detta sätt uppfordrar Bohuslän betraktaren att sysselsätta sig samtidigt
med de tre nordiska rikena. Men perspektiven nå stundom bortom den tid,
som befinner sig före uppkomsten av de nationella strävandena i Norden.
När man ser fiskeflottan löpa ut ur sund och fjordar, så kan en sådan syn
tillsammans med anblicken av den stränga kustnaturen aktualisera
vikingatiden. Föreställningen erhåller liksom ett säkrare fäste i den betoning av
det eviga, som i Bohuslän vilar över mötet mellan vattnet och den råa
berggrunden. Man tror sig finna stöd för en äldre verklighet, när blicken
samtidigt famnar de ofta i kustzonen uppträdande fasta fornlämningarna med
fornborgar och imponerande gravrösen, vilka vila säkert på berghällen med
utsikt över vattnen, men som uppenbart utgått ifrån en verksamhet som
älskat sjön och funnit sina huvudsakliga näringskällor på havet. I detta
sammanhang glider tanken hän till de praktfulla fynd från vikingatiden,
vilka tillvaratagits vid utgrävningen av det högsatta vikingaskeppet vid
Oseberg i Oslofjorden.

Vandrar man i norra Bohuslän exempelvis inom Tanums socken, kan
man knappast undgå att ställas inför de märkliga hällristningarna med
teckningar i berget av bland annat skepp, vapen, människor och husdjur.
Forskningen hänför dessa bildframställningar till bronsåldern, och figurerna ge
oss, utöver inblicken i forntidens religiösa tro, även en föreställning om huru
det dagliga livet gestaltade sig i Bohuslän för mellan två och tre årtusenden
sedan. Bland dessa figurgrupper, vilka ristats i det hårda berget, se vi också
ett plogliknande redskap, som synbarligen drages av oxar. Denna realistiskt
framställda jordbruksscen lär oss, att livet nog riktades utåt mot sjön, men
att det samtidigt fann stöd hos en bofast odling, som redan vid den tiden

182

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:04:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordkal/1938/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free