Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen av Mårten Sjöbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen
Fot. Mårten Sjöbeck
Detalj av hällristning vid Tanum, norra Bohuslän
också var förtrogen med åkerbruket. Om denna näringsgren erinrar också
Bohusläns stenkammargravar. Deras äldsta former, stendösarna, som finnas
allmänt i Danmark och inom Skånes kustområden, ha i Bohuslän flera vackra
representanter. De utgöra tillsammans med gånggrifterna i Västergötland de
nordligaste utposterna i Skandinavien för den fastlandseuropeiska
megalitkulturen. Det ståtligaste monumentet befinner sig i Tegneby socken på ön
Orust. Flera moderna arkeologer hävda den åsikten, att den tidiga
jordbruksodling, som dessa gravminnen företräda, invandrat till Bohuslän rakt över
Kattegatt och direkt från norra Jylland, som enligt Otto Rydbeck utgör porten
till Norden för den från Västeuropa framträngande jordbrukskulturen.
Denna orientering mot väster bestämmer Bohusläns historia ända fram
i nutiden. På samma sätt utgöra de under forntiden grundlagda
näringsfången, samfärdsel över vatten med fraktfart, handel och köpenskap, fiske
och jordbruk alltjämt de främsta förvärvskällorna. De ha givetvis utvecklats
och differentierats av nutidens företagsamhet, men den tyngre industrien är
alltjämt anspråkslös och skogshanteringen är av mindre vikt än i
Mellansveriges övriga provinser. För det rationella tillvaratagandet av fiskets av-
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
