Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
stians sak, slutade han sitt stormiga lif på ett slag-
fält i södra Europa.
+
Det misslyckade resningsförsöket minskade utsik-
terna för Kristians snara återvändande. Gustaf I och
Fredrik I närmade sig hvarandra — försiktigt, miss-
tänksamt, steg för steg, men mer och mer, i mån som
de trodde sig skönja de annalkande gemensamma farorna.
Allmogens ställning blef ytterligare försämrad.
Hvad Kristian med sina lagar sökt bygga upp,
vardt nedrifvet dels i större delar, dels bit för bit.
Till den gamla mörka tiden stod de maktegandes
håg.
Katolska kyrkan tycktes stå fastare än någonsin
tillförene, ehuru det ej skulle dröja länge, innan
de båda förbundne konungarne och yttermera deras
efterträdare nödgades vända sig mot henne i Kristian II:s
anda.
Det hade också skridit bra långt ned med påfve-
läran och dess förkunnare, då desse nu mera icke ens
med anständighetssken gittade skyla sin moraliska
skröplighet inför världens ögon.
Redan 100 är tidigare (1425) hölls ett kyrkomöte
i Köbenhavn, där bl. a. beslut de andlige förbjödos
att besöka värdshus och öfverlämna sig åt frosseri
och dryckenskap, att i sina hus öppet hålla hushåller-
skor eller besöka nunneklostren, utan sina förmäns
tillstånd. Andlige män skulle ej få bära vapen, utan i
nödfall för egen säkerhets skull, ej häller kostbara
kläden, som voro öppna i ryggen eller i sidan, för-
or RR Sn rn am tr Lr
PRE RV RR
SAT
GT er Äl jer, oa är VE, OS beg a
Lr
REN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
