Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
bage.» Den stortalige krigarens meningsfränder i
Danmark lära nu vara lätt räknade. Att många danskar
icke ännu uppgifvit hoppet att på fredlig väg nå samma
mål, lider dock intet tvifvel.
En man, som gärna ville deltaga i arbetet för
Danmarks fredlysning, hölls tillbaka af den betänklig-
heten, att detta möjligen kunde blifva ett hinder för
Nordslesvigs återlämnande och uttalade sig sålunda:
»Nordslesvigs befolkning er vor Broder, han lider
ondt blandt de fremmede, og han lenges efter at
komme hjem igen og vere i Danmarks Hus, vi kan
derfor icke forsvare for Gud att soge at faa vort Hus
lukket saaledes, att vi lukke vor Broder ude.
Detta uttalande bär prägeln af en danska folkets
hjärtesak. Sent skall det finna sig i sitt öde, om det
är oundvikligt. Under skilsmässan sedan 1864 har
ömsesidig längtan till återförening växt i stället för
att aftaga. Om tiden läker alla sår, måtte den här
kräfva århundraden.
Sedan 1878, då Österrike och Preussen öfverens-
kommo att slopa den bestämmelsen i Pragfreden 1866,
enligt hvilken nordslesvigarne skulle ega rätt att genom
allmän omröstning återförenas med Danmark, är imel-
lertid utsikten till en sådan återförening nästan totalt
förmörkad.
Man har trott den utförbar mot vederlag af de
danska västindiska öarna. Men denna möjlighet är,
trots den nya tyska koloniseringsifvern, ytterst svag,
af flere skäl så svag, att man därpå knapt längre kan
bygga någon rimlig förhoppning.
Om därimot ett enigt Norden skulle säga sin
mening, vore det må hända vägen till målet, den enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
