Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o II. Om Uppländernas Konungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12) Härom har Sturleson: Konung Östens
son het H a 1 f d a n, som Kungadömet tog efter
honom; han blef kallad H a 1 f d a n den M i 1 d e och
den Mat-niske; ty det säges, att lian gaf sitt folk.
i lön lika så många guldpenningar som andra
Konungar gåfvo silfverpenningar; men han var snål på
maten, så att han svälte folket. Ilan var en stor
krigsman, var länge i vikingsfarder, och förskaffade sig
således rikedomar. Hans hustru (gemål) hette H 1 i f,
Konung Dags dotter af Vestmöre. Hans hufvudgård
var Holtar på Vestfold: der blef han sotdöd, och är
salt i hög på Borrö. Yngl. sagan, Cap. 52.
i3) Berättelsen hos Sturleson om honom är;
Konung Halfdans son het G u d r ö d , hvilken
Konungadömet tog efter honom; han blef kallad
G u d r ö d den S t o r m o d i g e , men somliga kallade
honom Jagtkonung. Hans hustru var Alfhild,
Konung Alfarins dotter af Alfheim; och fick han
med henne halfva delen af Vingulmarken. Deras son
var Olof, som sedan blef kallad Geirstada-Alf.
Den tiden kallades Alfheim det land, som var emellan
Hömelfven och Götelfven. När Alfhild var död, då
sände Konung Gud röd sina män vester till Agder
till den Konung, som der rådde, hvilken het Harald
den Rödskäggige; och skulle de fria för honom till
Åsa, Konung Haralds dotter. Men Konung
Harald nekade; och drogo alltså sändemännen tillbaka
och berättade för Konung Gud röd, huru deras
värf hade gått. Något derefter drog Konung
Gud-röd ut med sina skepp, och reste sedan med en stor
krigsmagt ut på Agder, kom der ganska oförvarandes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
