Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VI. Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slÖrtade döda ned, och således var nu den
olycka afvärjd, som de mäst befarade. Nu tog
Rögnvald till orda vid skeppen och sade till
sitt manskap, att de män voro lycklige, som
kunde hafva en sådan lek för sig, som hans
bröder hade, ’’och,” tilläde han, "ej annat
bevekte dem att önska, alt jag skulle stadna här,
än att de ensamt skulle få skörda heder deraf;
ty skolom vi nu gånga upp alla som en mani"
Så gjorde de afven, och när de upphunno den
öfriga hären, gick Rögnvald djerft fram i
striden, men föll, efter att hafva kämpat
tappert en stund. De andre bröderne trängde nu
in i borgen; der började de en ny strid, hvars
slut blef,-att besättningen tog flykten, förföljd af
desegrande. Då de komrno till borgen, kvadl vari
Högt höjde vi ropet (ktrids};
Svärd våra i Gnipafjärden,
Sant skall jag nu berätta.
Beto mer än deras;
Hvem, som ville, kunde
Utanför Hvilaby, när icke
Någon sven der svärdet
Sparde, heder vinna.
och när de komrno tillhaka till staden, afbrän*
dé de alla husen och nedbrölo hela borgmuren,
men allt löst gods togo de med sig, och
färdades sedan derifrån med sina skepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
