Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derlig man i många hänseenden.” T li o r e r
gick lili An, upprepade för lionorn Konungens
ord, och tilläde: ”gå till din hedersplats,
frän-de!” ”Ej månde vi byta rum,” svarade An,
”men större lust har jag att uppehålla mig
här vintern öfver.” T h o r e r sade, att han.
trodde att detta skulle tillåtas honom, hvarpå
han trädde fram för Konungen igen och
yttrade: ”jag vill bedja alt min broder An må,
efter sin önskan, få vistas här under vintern;
dock behålla sin plats.” ”Det skall tillslädjas
honom,” svarade Konungen, ”alt uppehålla sig
här i vinter; men hvilket annat säte kan vara
bättre för honom, än vid din sida?” Thor er
sade, att han ej ville hafva något med honom
att skaffa*: ”han har altid haft för skick,”
tilläde han, ”att vilja råda sig sjelf, och derför
var det mig m}rcket emot, att han drog hit
med mig, förty jag visste, att han var tämligt
besynnerlig.” T hore r omtalade för A n
Konungens svar, hvarpå An yttrade: skedt är
nu, livad jag ville, och gack du, broder! nu
till diu plats!” T hor er gjorde så. An var
tystlåten och otillgänglig och satt mäst i sitt
säte, utom då han gick i sina ärender.
IJof-rnänuen logo mycket åt honom, och K e t i 1
var den som äggade dem derlilJ, men An
låtsade, som han icke märkte det. Sålunda led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
