Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen, alt han måtte vara genomstungen
eller genomskjuten med ett spjut. Om aftonen
kommo de till skeppen och blef der då
mjm-ket taladt om skottet. A n hörde det, och
sade att man nu alltförväl kunde tillkämpa sig
segren, då den nu var halft vunnen. Om
morgonen påskyndade Konungen sina män att gå
i land, och sade att han väntade seger. A n
blef efter, och ingen uppmuntrade honom att
gå i land. Han tänkte nu på, att Konung
Ingjald måste behöfva hjelp, och han afsköt
då den andra pilen, som träffade den andra af
Jbröderne Ulf i bröstet; men han sköt så
mjrc-ket mindre hårdt mot den förra gången, att
denna pil stannade kvar der. Man igenkände
pilen, och tänkte, som det äfven förhöll sig,
alt bägge pilarne tillhörde en och samma man,
änskönt den första icke varit synlig. ”Sedan
lång tid tillbaka visste jag,” sade Konungen,
”att A n är utmärkt skicklig;” hvarpå han
sände bud efter honom, sägande, att han vore
för-tjent af en utmärkt belöning. De utskickade
sågo, att A n var kommen i en båt, och
allaredan tämmeligt långt borta. De förkunnade
honom Konungens ord och helsning, att han
skulle bekomma en hedersskänk för sin bedrift.
An svarade: ”jag vill icke draga till Konun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
