Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rtännerne var sprungen öfver bord, men att
den andra låg död i ösrummet, och de
omtalade det för Konungen. "Det kunde man
vänta," sade han, ”att An ville undvika att
blif-va fången, men det skall likväl ej hjelpa
honom något; ty vi skola sätta ut vakter längs
efter stranden, så att han icke skall komma i
land. Det befarade An äfven, och han stälde
deriör kosan till en ö, som låg der utanför;
der kom han upp, och Yar då 1113’cket
utmattad. På denna ö bodde en man, vid namn
E r p, med sin hustru; flere menniskor funnos
ej på den. Erp for ut med ett ök, för att
ransaka stranden »4) och såg då en
storlem-mad man*vara liggande på deii. Bonden
trodde att han var död, och gick, likasom
frug-tande, fram till honom. A n bad honom
dri-steligen närma sig. Erp sade då: "du måste
bafva haft högre säng der hemma hos Jorun.”
Sedan körde han honom hem, hvarvid fotterna
voro liggande utom åkdonet. Hustrun bad
honom icke köra en död menniska hem; men
Erp sade, att förhållandet var helt
annorlunda, och omtalade för henne, huru saken
förhöll sig. Hon yttrade då, att det skulle
blif-va dem till penninge-förtjenst, i fall det vore
en förmögen man. An blef nu der mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
